Oscar Jöback

Tänk vad tankarna kan se förnuftigt på en sak och liknade saker på ett annat sätt.
Ibland kan man bli så arg på någon så man har lust att strypa fänskapet, men förnuftet säger att det kan man inte för då hamnar man i fängelse.
Jag skulle vilja råna en bank och få en massa pengar och fly landet, men förnuftet vet att det inte heller är så smart att göra.

I dessa situationer är det lätt att sortera ut dom tankar som inte är bra eller skulle leda till något bra!
Men att straffa och slå på sig själv med att inte tycka om sig själv eller göra det man drömmer om eller lägga på sig det andra säger om en verkar vara helt ok och ok att må dåligt och känna att man sitter fast i en ond spiral och kanske begränsad som att sitta i fängelse.
Idag skulle jag hellre sitta i fängelse än att sitta i fängelse med negativa tankar som styr mitt liv.
Vet att det inte enkelt att bara vända tvärt och vara så jäkla positiv hela tiden. Vilket ingen kan vara hela tiden. Men lika enkelt som att veta att snatta inte är bra så är tankarna till att slå på sig själv lika lätta att omvandla till sin fördel. Kräver sin träning bara!!

Alla mina motgångar är mina framgångar. Jag försöker ganska ofta själv söka upp motgångar för att jag vill vidare.
Jag kan ta befälet över mina negativa tankar. Jag kan jonglera med dem en stund, men efter en stund när jag inte får ut något av dem så slänger jag bort dem. Varför hålla dessa i luften när det inte för mig framåt, utan tar bara upp en massa tid av mitt liv som jag kan lägga på betydligt roligare saker.

Det finns ingen annan som kan ta bort dina negativa tankar, bara du själv som bestämmer hur länge dom ska stanna.
Har en negativ tanke varit inneboende för länge så är det svårare att vräka ut denna från sin plats i huvudet. Men som sagt!! Du kan slänga ut denna tanke direkt, såvida ni inte har ett avtalat kontrakt på hur länge neggot ska stanna.

Jag har själv fått vräka flera stycken och det har gett mig mycket utrymme till hur jag vill ha det!!

Följden av min utrensning i huvudet har också fått mig att våga mera och inte bara mentalt utmana mig, utan även fysiskt ta större risker och testa på saker med hög smärttröskel.
Pressa kroppen mer och få ny träningsvärk i kroppen jag inte van vid.
Kroppen är gränslös för jag har befälet från knoppen att allt är som det ska och det ska vara jobbigt.

Jag behöver inte strida mot smärtan av det som uppstår i träningen. Jag är en del av smärtan eftersom det jag själv som tagit mig till den känslan. Alltså kan jag också bestämma att det ok att känna så och kanske utmana lite till.

Jag behöver inte begränsa mig bara för att jag blir 39 år i år. Siffran säger inte hur jag ska må, men tyvärr för många som har det som ursäkt för att slippa eller för att man inte van.
Jag blir aldrig van om jag inte heller testar.
Jag har befälet hur jag vill att jag ska vara som en 39 åring. Lätt, smidig, explosiv, stark, ung.

Jag känner mig inte som siffran 38 just nu och jag kan göra massor av saker som knappt många 25 åringar klarar av för att vissa 25 åringar har en kropp dom en 40 åring!!

Ordspråket:
”Man kan inte lära gamla hundar sitta”
Bullshit från min sida. Ännu en ursäkt för att inte förändras och testa något nytt.
Vill man förändras så kan det ske i samma stund jag tagit befälet att ändra på något.

Jag har tankar, jag är inte mina tankar!
Jag har smärta i ett knä, men det betyder inte att jag är smärtan i knät.

Ta befälet över kropp och knopp och lovar att du kommer märka skillnad!!