Igår kväll var Bea och jag redo för att ta oss iväg Vättern runt. Jag var så laddad och kroppen kändes kanon. Vi hade laddat hela dagen och ätit för att orka cykla. Sovit några timmar också då vi nu skulle cykla hela natten.
Kl 23:30 var vi nere vid starten och 23:38 skulle vi vara iväg.
Repet i starten tog bort och vi var iväg. Det hade blivit mörkt och det var bara en massa lampor som lyste överallt. Visste inte riktigt hur det nu skulle kännas att just cykla på natten. Vinden var varm och skön och jag hade bra med kläder. Vi visste att det skulle komma regn och frågan var bara när det skulle ske.
I gruppen som vi startade i var Bea och jag en av de första som kom iväg. Vi skulle inte vila förrän vi kom till Jönköping. Det var 10,7 mil dit och då skulle vi fylla på med energi samt sträcka på benen.
När vi väl hade kommit ut på landsvägen efter starten så fick vi upp en bra fart. Jag var inte helt varm i kroppen och det blev snabbt en syreskuld, samt en lätt mjölksyra i benen. Men inget som påverkade mig negativt. Kroppen blev varm fort och vi körde om en massa folk. Bea började dra och sen så bytte vi så jag drog.
Det var att hitta en klunga som vi skulle kunna hänga på och som kändes att det var ett bra tempo.
Efter att dragit förbi en del cyklar så kom vi in i en grupp som kom farandes bakom oss och vi kom mitt i den. Känslan är som att det är som en vattenström som kommer över en och man hänger bara med och det känns som allt är hur lätt som helst. Bea hamnade några gubbar framför mig, men det gjorde inget då vi var på banan. Efter ett tag så splittrades gruppen och jag såg Bea en bit fram. Jag la in en extra växel för att komma ikapp henne. Bea sa att vi ligger i en fart på 34 km/ timme.
Jag började med att dra och sen så så skulle Bea börja dra. Min cykel kedja hoppar!! Jag säger till Bea att den hoppat och får bromsa in mot kanten. Bea får fortsätta. Vi hade bestämt att det var ok att dra. Jag får på kedjan på 0 sekunder i mörkret och tänker att jag kommer kunna komma ikapp henne. Jag lägger stora växeln och drar förbi alla som hade åkt förbi mig nyligen. Jag kände inte efter utan körde på till 100 %. Kom en klunga men ingen Bea där…jag drog vidare och tittade hela tiden efter rosa jacka.
Jag pressade mig verkligen och min kedja hoppade igen och detta skede 3 gånger. Jag var på cykeln igen och bara matade på. Kom till Gränna för att se om Bea ev hade stannat där, men vi hade bestämt Jönköping som första stoppet så jag hoppade på utan att fylla på. Hade med mig på cykeln. Härifrån Gränna var det 2,8 mil kvar. Några km från Gränna började jag känna i ljumsken en lätt stick, men jag ignorerade det och tänkte att det bara var något som går över. Ställde mig upp lite och sträckte ut. Kändes bättre och jag matade på. Smärtan kom mer och mer och juh närmare jag kom till stoppet i Jönköping så örjade jag tappa fart. Jag hade inga krafter i mitt vänstra ben. Nästa att benet hade domnat bort och så drog det i knät. Jag trampade med högerbenet mer nu och jag tappade fart. Jag försökte se förbi och ändå pressa mig fast jag hörde mig själv flåsat och ge ljud av smärta. Så fort jag tryckte ner vänsterpedalen så var det som knivhugg. Sista km gick net fort in till Jönköping. Jag stannade till och gick in och tog köttbullar och potatismos och oavsett hur hungrig jag var så kunde jag verkligen inte få i mig denna vidriga tillagade maten.
Jag gick omkring lite för att känna hur det kändes och när jag gick kända jag ingenting.
Jag såg att man kunde få massage och tänkte att detta skulle vara kanon att få igång blodet och mjuka upp musklerna. 10 minuter massage som kändes himmelsk. Jag upp på cykeln igen och trampade iväg. Några hundra meter kom smärtan på posten. Jag kunde inte trycka ner med vänsterbenet alls nu. Jag får vända och jag fick avsluta. Det sööööööög att behöva ge upp för detta, men bättre att sluta än att jag skulle bli dålig under längre tid sen och inte kunna jobba.
Kl var nu 03:45 när jag kom tillbaka till stoppet i Jönköping. Jag gick till disken för att meddela att jag brutit och kan net fortsätta. Jag fick sätta mig och vänta på bussen som skulle ta mig tillbaka kl 04:00.. Tur o oturen så hade jag fått vänta 1 timma på bussen om jag hade kommit efter 4:00 då bussar bara går 1 gång i timmen.
Det började regna så fort jag satte mig i bussen och sen hela vägen tillbaka så öste det ner. Jag såg cyklister kom farandes på vägen och cyklister som fått punktering. Såg 1 person tappa kontrollen och vurpar. Synd bara att det var 20-30 stycken bakom om körde in en efter en och det blev en sådan jätte krock och hög av människor och cyklar i ett. Hoppas det har gått bra med dem alla.
Väl tillbaka i Motala och jag skulle till hotellet så hoppade jag på cykeln då det regnade så mycket och jag ville snabbt in…så kom smärtan direkt nu. Tur att jag inte fortsatte.
På hotellet tog jag en lång varm dusch och sen ner och fick i mig en härlig frukost på 2 timmar;)
Hela dagen har nu gått och Bea kom in på tiden 10:30……grymt bra jobbat!!
Vi bestämde oss för att stanna kvar och slappa och åka hem imorgon. Så vi har sovit, ätit, sovit och nu titta på tv.
Jag får börja min andra klassiker från och med vansbrosimningen…..känns lite surt, men det så det är. Jag känner mig mer laddad nu att köra hårt och träna upp min mer för tävlingarna. Simningen och mycket löpning.
