Låg precis och tittade på spårlöst och det tar mig alltid tillbaka till när brorsan och jag var med. Vi åkte tillbaka till Colombia och huvudstaden bogota 2009.
Vi fick möjligheten att åka till aka med hjälp av TV4 och programmet Spårlöst.
Tror aldrig att vi skulle hittat vår mamma utan deras hjälp. Det var en stor resa själsligt för både brorsan och mig.
Mycket som förändrades i samma stund som vi fick träffa vår mamma Clara och vi fick svar på våra funderingar.
Mina funderingar jag burit på under alla åren sen hon lämnade oss på barnhemmet. Aldrig trodde jag att jag på köpet skulle få 3 systrar också.
Idag har den äldsta systern tvillingpojkar och mellan systern hade redan då när vi var över och sökte en son som då var runt 2 år.
Så när jag ligger i soffan och tittar på spårlöst och ser andras resa så lever jag in i det dom känner och kommer själv ihåg alla känslor som för mig var överallt och svårt att placera eller specifikt fokusera på. Man visste inte hur man skulle reagera när man skulle få träffa sin mamma eller pappa som man inte sätt/ träffat på så många år.
För mig kom det över ett lugn i hela kroppen att jag skulle få svar och jag kunde nu till slut kunde slappna av och behövde inte bära minnen som jag inte längre visste om dom var Sanna eller om det var något jag skapat själv för att hålla kvar något av mitt förflutna.
Men när man får svar på att alla minnen jag hade hade hänt så var det en lättnad och minnerna inte var förgäves. Men samtidigt blev det en tomhet. Den platsen i mina tankar där alla frågor, minnen funnits var nu ett tomrum.
För mig var alla dessa minnen en del av min identitet och plötsligt var det ett tomrum och jag kände mig plötsligt otroligt vilsen.
En sak vet jag säkert och det är att inga barn ska behöva vara utan sin pappa eller mamma. För det kommer absolut påverka för resten av sitt liv. Man kommer aldrig kunna ersätta den andra föräldern.
Så mina tankar har absolut varit att jag blivit nyfiken på vem min Pappa var.
Mamma Clara levde inte med vår pappa när vi var med i spårlöst utan var tillsammans med mina systrars pappa. Brorsans och min pappa tog en annan väg efter att brorsan kommit till världen.
En sak vet jag säkert och det är att min pappa hette/ heter Antonio Ortiz❤️
Vem vet, kanske att jag kommer hitta honom också och höra hans livshistoria och får veta varför han gjorde sina val och avd som låg bakom hans handlingar.
Tack spårlöst för att jag och min bror fick den möjligheten att hitta och få svar för att kunna leva i harmoni och fokusera på vad livet ger och njuta av det. Jag slipper fokusera på alla frågor jag hade förut, utan jag kan lära mig av mitt förflutna och göra allt bättre och använda det jag vuxit av och släppa det som tryckte ner mig.
❤️❤️❤️
