I Söndags var jag och tittade på Mia Skäringer som hade sin föreställning
på Södra teatern. Hur bra som helst där skratten var hög och ljudligt, men där skratten plötsligt sätter sig i halsgropen.
Den fula världen till den önskade världen om allt skulle vara perfekt utifrån
hur man själv vill att allt skulle vara.
Nu är det sommaruppehåll, men kommer troligen att sättas upp igen till hösten….verkligen värd att ses. Svårt att förklara något som måste upplevas och ses….
