Detta är en tonåring som har skrivit som för mig väcker känslor och igenkännande. Något som inte bara behöver vara tänkvärt av tonåringar utan även mig själv:) Får göra om tonåring till vuxen……Låt mig vara en trotsig vuxen… jag kommer att bli vuxen….:) Känner att jag växer på något sätt varje dag.
Låt mig få vara en trotsig tonåring-
Jag kommer att bli vuxen….
Låt mig få skrika och springa iväg-
Jag kommer att återvända…..
Låt mig få hitta min egen väg-
Jag kommer ändå att söka….
Låt mig få snubbla-
Jag kommer att resa på mig…
Låt mig deppa-
Jag kommer att bli glad igen….
Låt mig få ha hemligheter-
Jag kommer att berätta dem sen….
Låt mig få prata när jag behöver det-
Jag kommer inte att klara det annars….
Låt mig få gå när jag är redo, men släpp mig inte helt…
Låt mig få komma igen och vara liten, när jag inte vill vara stor….
En sak som gått runt i mitt huvud idag är:
JAG KAN
JAG VILL
JAG SKA
Har gått och sagt det för mig själv halva dagen….
Så sant, så sant. Vi kan, vi vill, vi ska =)
Jag tror att alla människor växer lite varje dag (även om det ibland kan kännas som att det är motsatsen som sker), det gäller bara att göra framstegen synliga för sig själv.
Att tro på sig själv, inte ge upp när det är tungt samt att verkligen ge sig själv beröm när saker faktiskt går bra.
Du fick inte det där fina resultatet av en slump, du fick det för att du kämpade, ville och trodde på dig själv. Här handlar det om att ge sig själv det erkännande man faktiskt förtjänat.
Alla sätt är bra utom de dåliga, så länge det får dig att vilja fortsätta kämpa!
Take care!
kram//Elin
Glad att jag hittat till din blogg! Det här, likt många av dina tidigare inlägg, väcker tankar och känslor, och väldigt ofta leenden hos mig 🙂 ..då jag känner oerhört mycket igen mig i det du skriver. Allt ifrån "Alkohol och droger", "pulkaåkning", "terapi", "Bra, Tack, Hjälp"-boken, "älskar att gå till tandläkarn" och mycket mycket mer.
Och det som inte väcker samma igenkänning, ger oftast inspiration. 🙂
(jag fastnade vid din blogg häromkvällen, läste inte allt, men väldigt mycket)
Var rädd om dig!
/Anna
Bra skrivet. Känner igen mig i det där, jag är ju själv tonåring. Du kan mejla mig om du vill & vidareutveckla detta. Kram //Clara