Sitter i fåtöljen och funderar en hel del. Tankarna är väldigt spridda och finner inget sammanhang på allt som går runt i huvudet på mig. Kan kännas ganska stressande eftersom jag helst vill ha en sak att fokusera på. Kanske att jag samlar ihop hela dagens upplevelse och gör en sammanfattning:)
Det som jag tänker speciellt på är alla de människor man hinner träffa under en dag. Tänk vilket utbyte man gör med varandra oavsett om det är fysiskt ( kroppsspråket) eller Psykiskt (Verbala).
I alla dessa möten sker en förändring i din kropp och tankar som blir ett nytt sätt att se på saker och jag kanske omvärderar mina egna värderingar om saker och ting. Kanske detta är en del av sin utveckling och detta är en del av att samla nya erfarenheter.
Jag har märk hur jag lyssnar mer och känner mig mer närvarande i ett samtal och inte tänker så mycket på vad jag ska säga för smart eller vad jag tror att andra vill att jag ska säga för att få vara med och respekteras. Jag har en känsla att jag inte är ensam om detta??
Känns otroligt befriande.
