Älska att baka

 Jag, Fredrik och Ina fick byta hotell dagen innan och laddade upp var för sig på vårt sätt. Jag tog en löprunda vid sjön och satt i solen och gick igenom recepten. Fokuserad, nervös, ivrig och ville bara köra igång så nervositeten sjönk lite.Tänk att vi kommit ända till finalen! Det var mitt absoluta mål från allra första början men vägen dit hade varit svajig. Från topp till botten och fram och tillbaks. Jag har lyckats med saker jag inte kan och misslyckats med saker jag är bra på. Konstigt.Den här dagen var helt overklig från början till slut.
  Finalens paradbak skulle bestå av 5 stycken munsbitar, 10 av varje sort som skulle representera Sverige i ett internationellt sällskap. Tid: 5 timmar. Det kan ju kännas som en förbannat lång tid men jag lovar, den ruuuuuusar iväg från första stund!Jag hade räknat ut att jag behövde 13 bunkar i olika storlekar, 3 par vispar, 4 slickepotter. Eftersom vi bara hade iskallt vatten i våra kök så gick det inte att diska nånting. Jag hade gjort ett tidsschema så jag skulle veta vilka moment jag skulle ta i vilken ordning.  Min plan var:PrinsesstårtaSemla i petit chouxBlåbärspajPepparkakscupcake med lingonNationaldagsbakelse Riktigt svenska smaker enligt mig. Inom tiden så skulle vi också dekorera finalfatet valfritt som specialdesignats dagen till ära. Fyll 3 av de 4 våningarna med lämna det översta planet tomt…till den tekniska utmaningen.Jag fick göra om mina petit chouxer 4 gånger…suck. Som att jag hade tid med det? Det visade sig att det inte går att halvera ett petit choux recept och det tog 3 starter innan jag fattade vad det var som var felet. Jag halverade för att tjäna in tid eftersom vi ändå bara skulle presentera 10 munsbitar av varje. Jaja, jag vet det nu. Ska ALDRIG mer halvera ett sånt recept.Jag kutade runt som en yr höna i köket och dekorerade fatet på 1 minut, slängde dit blommor i ren panik medans både Fredrik och Ina hade det myspysigt och stod och finlirade med dekorerna, fyyyy vad nervöst!Jag hann till sist, men jag kommer aldrig fatta hur fasen jag gjorde det! Teknisk utmaning: Krokan med minst en marsipanros. Tid: 3 timmar.VA????? Vad är en Krokan? Den utmaningen visade sig passa mig som handen i handsken. Deg av mandelmassa och äggvita. ”Om ni tar så mycket äggvita som står i receptet så blir kakorna perfekta men himla tunga att spritsa ut. tar nu i mer äggvita så blir det lättare att spritsa men dom flyter ut något i ugnen” sa Johan. Här ska då inte tas nån extra äggvita, jag är ju massör för fasen! Upp till bevis och tryck på nu carro! tänkte jag.. Att bygga ihop delarna var ju som att bygga pepparkakshus! Marsipanrosor hade jag aldrig gjort men dom blev ju finfina! Tänk om jag har chans att vinna? Juryn älskade mitt finalfat. Riktigt bra smaker och osade Sverige tyckte Birgitta. Bra variation i smaker tyckte Johan.