God morgon! Har ni en godmorgon? Det har jag haft…tills slutklämmen på lämningen av kidsen. Så här blev det..
Melwin har skogsdag med klassen på måndagar. Matsäck ska med det brukar bli en macka med kaviar och ost, nån frukt och varm choklad. Idag ville han ha med sig en päronfestis för det har AAAAAAAALLA andra. Ok sa jag igår kväll och gick över till vår lilla butik för jag skulle ändå fylla på fruktförrådet. Kom hem och packade upp kassen men där låg naturligtvis ingen Festis. Suck. Äh, han får väl varm choklad som vanligt. Inget mer med det.
I morse. ”Har du packat ner min Festis mamma?” frågar en morgon pigg Melein med rosiga kinder och glittrande ögon vid frukostbordet. ”Neeeej, vet du vad älskling! Alla Festisar var slut och den enda sorten som fanns kvar var nån gammal svartvinbärssort som jag vet att du inte skulle gilla!” säger mamman och ljuger sitt barn rätt upp i nyllet. Ok ibland när nöden kräver.
”Ååååh, man AAAAAAALLA andra utom jag har Festis då!” svarar det ledsna barnet och slokar med hela kroppen och hänger med huvudet och små tårar börjar tränga ut ut ögonhålorna.
Fan fan fan fan. Vi som hade en sån lugn och mysig morgon. Mamman biter ihop käkarna och svarar. ”Men vet du vad! Om vi skyndar på litegrann så hinner vi åka till macken och köpa en Festis till dig! Inga problem ju, för vi har gott upp i så bra tid idag så vi hinner!” ”JAAAAAAAA MAMMA!!!” tjoar barnet och torkar tårarna.
Vi sitter i bilen och svänger ut från vår gata. Där börjar köerna. Vänster, 400m till skolan, inga köer. Höger, 3 km till macken, många långa köer. Jag känner hur pulsen går upp på en millisekund och det är alldeles för sena att ändra riktning. Två filer med stressade bilförare tuffar sakta sakta fram och glor stint framför sig. Till macken, 3 km, tillbaks till skolan 3 km, till dagmamman 3 km och till jobbet 2 mil. Jag har 50 min på mig och klockan tickar hotfullt sjukt jävla snabbt. Vad faan håller jag på med??? För en Festis? Jag kikar i backspegeln på Melwin och han sitter med fixat hår och ryggsäcken i knöt och tittar lyckligt ut på världen. Fan, fixa det här nu Carro. Ge barnet sin heliga Festis. Freaka inte ut nu!
Summa kardemumma. Det finns ingen Festis på macken så jag rycker åt mig en gratatäpplejuice och betalar snabbt. Kommer ut till bilen helt utpumpad och tänker att han får bara ta det här nu. Inget tjafs och skit. ”Det var ingen bra idé det här Melwin. Man kan liksom inte åka runt hela Vällingby för en jävla dricka!” Sekunden efter skriker mitt dåliga samvete att så där säger man inte till sitt barn. Man planterar inte in den dåliga känslan i det morgonlyckliga barnet och för honom att känna skuld. Men det är för sent. Orden är kläckta och Melwin ler lite osäkert. ”Det gör inget mamma! Det är inte så viktigt med Festis!” säger det fromma lilla barnet och stoppar mycket ner sin dricka i ryggsäcken och så köar vi sakta sakta tillbaks till skolan.
Alltså, nu sitter jag på parkeringen utanför jobbet och känner att hela morgonen blev förstörd. Jag känner mig som en dålig mamma samtidigt som jag känner att jag får va lite schysst mot mig själv och inte döma så jävla hårt. Jag försökte iallafall… Om jag curlar? Nej, svarar jag alltid. Ja svarar jag idag.
Igenkänningsfaktor nån???
Tycker inte alls att det är curling. En sådan här ”struntsak” kan vara så oerhört viktig för ett barn. att försöka förstå och tillgodose fast det i ens egna ögon kanske verkar lite fånigt är bara bra föräldraskap.
Nu är min son bara ett år men jag vet att jag kommer göra precis såhär jag också, för att man älskar ju de små människorna.
Curlande i mina ögon är snarare när man springer som en liten husa för sina barn, och låter dem hela tiden slippa att ta eget ansvar.
Med tre barn så känns det igen, fast vi har inga köer där jag bor. 🙂
Ville bara säga att jag nu har gjort ditt valnötssurdegsbröd i gryta två gånger – och det är verkligen det bästa bröd jag har gjort någongång! Så saftigt och gott, äppelbitarna (som känns alldeles för många när man gör degen) bara försvinner, det reser sig jättemycket fast jag inte har i någon jäst alls och ser sååå proffsigt ut.
Nu ska jag börja experimentera med receptet, jag funderar på att byta ut äpplen och valnötter till päron och lagrad ost.
Tack för bra recept och tips!
Det är inte curling, det är en mamma som försöker tillgodose sitt barns blygsamma önskan. Du gjorde ditt bästa och han verkar godta det. (Köp hem ett litet lager Festis och lägg i skafferiet nu, så är det lugna gatan nästa gång 🙂
En mammas vardag… : )
Åh så det skär i mamma hjärtat! För bådas skull, ni försöker ju båda två göra varandra glada – hoppas att dagen blivit bättre