Elsies päron

Sojawok, veggogulasch & matglädje till de små?

 

Här kommer dagens vegetariska, Sojawok med grönsaker & bulgur. Resterna från woken blev sedan en Sojagulasch. Sojabitar kan man köpa i välsorterade butiker eller hälsokostbutiker. Undvik helst sojaprodukter från USA då de oftast är genmanipulerade. Dessa torkade bitar är bra att ha i skafferiet och funkar snabbt och enkelt att använda till lite av varje. Som de flesta vegetariska produkter av detta slag så behöver de kryddas bra, och jag tycker de blir bäst om man fräser på dem lite först.

Sojawok med grönsaker, ca 4 pers.

  • 100g sojabitar
  • 2 morötter
  • 1 gul lök
  • 1 solovitlök
  • 1 gul paprika
  • 1 broccolikvist
  • en liten bit purjolök
  • olja
  1. Sjud sojabitarna några minuter i rikligt med vatten. Häll av vattnet och låt bitarna ligga i silen och torka lite.
  2. Skölj, skala och skiva grönsakerna.
  3. Fräs sojabitarna i olja.
  4. Blanda ner grönsakerna och fräs på alltsammans.
  5. Smaka av med kryddor, soja och lite sweet chili.

Woken serverades med bulgur, sallad och en kall sås.

Sojagulasch

  • rester från sojawoken, (ca 5 dl)
  • 500 g tomatkross
  • 1 grönsaksbuljong
  • en skvätt vin och en skvätt vatten
  • kryddor i form av lagerblad, kryddpeppar, paprikapulver, mejram och kummin.
  1. Blanda samman allt och låt puttra under lock tills det smakar gott .

Sen kanske någon undrar om våra barn äter den här maten. En fråga som kan gälla all mat det skrivs om egentligen. Det finns ingen logik i vad, hur, när eller om de äter. Bibbi häller oftast tallriken över huvudet och Elsie skulle helst stå på bordet och äta med tårna om hon kunde. Det som ratas ena dagen är succé nästa dag. Vi försöker att inte tjata, muta, anpassa för mycket, dricka massa välling och småäta , men det gör vi ändå.

Så kort och gott försöker vi nog mest skapa matglädje och tänker att resten ordnar sig med tiden. De gillar båda två att få vara med och laga maten. Fast det är lika kul att städa toaletten så det är snarare delaktigheten än själva maten som lockar. Något man kan tänka på dock är nog vad man har för rutiner kring middagen och bordet.

Det är säkert vanligt att det blir väl mycket regler, tråkigt vuxensnack eller krav. Våra barn har ofta mer matglädje vid diskbänken än vid själva bordet vilket ju säger något. Så ibland när vi kör pippi-style och sitter vi diskbänken, äter med händerna och kladdar då glömmer de helt vad det nu är de bestämt sig för att inte gilla.

Hur är det med era barn? Är de kräsna? Äter allt? Kastar allt på väggen?

Andra tips kan vara att variera form, upplägg och ätsätt. Exempelvis kan taco- och tapasstilen vara bra till många rätter. Att få använda händerna och blanda lite som man vill. Soppa kanske inte alla barn gillar, gör den tjockare och ät den mer som dipp. Visst det kanske inte blir tallriksmodellen, men de smakar i alla fall.

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Josefine

    Hej! Vill tipsa om en väldigt intressant undersökning!!

    Vill du som förälder vara med och tycka till om barnkläders funktion, kvalité och om vad du vill ha för service i en barnklädesbutik? Din åsikt är viktig, nu har du chansen att påverka! Du får dessutom ersättning i form av ett presentkort på 800 SEK från ett barnklädesföretag.

    Klicka på länken:
    https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?fromEmail=true&formkey=dEVETU81Z2ZlWGU3SUcyYUFURTdSRlE6MQ

  2. Johanna

    Barn och mat, det ständiga dilemmat… Våra barn är inte kräsna. De (ffa treåringen, 8mån-bebisen kan ju inte riktigt äta allt än även om han mest äter vår mat) äter glatt all sorts mat. Eller ja, kolhydrater är inte hennes starka sida och inte heller sallad. Morotsstavar, avocado och tomat före maten går jättebra, men inte om de ligger på tallriken… Däremot kan hon vägra äta mat, men det handlar mer om trots än om att hon inte gillar det. Hon vet att hon aldrig får alternativ av oss, eller en macka istället för middag. Ibland experimenterar jag kanske lite väl mycket, men ser då till att servera det med några säkra kort jag vet hon kan äta och bli hyfsat mätt på.
    Vi försöker se till att diskussionen inte handlar om hur mycket hon äter. Vi kommenterar det inte alls. Vi fokuserar hellre på uppförandet kring bordet; att man sitter ner tills alla ätit upp, säger tack för maten, inga armbågar på bordet etc.
    Liksom Elsie gillar hon att vara delaktig i köket så vi hoppas att det är en bra grund till att vara nyfiken på nya smaker 🙂