Det kanske blir tjatigt att jag bara skriver om hur gott vi har det. Man skulle kunna se det från andra hållet också. Vi är förkylda allihop, snorar,halsont och krupphostar. Min kropp som aldrig tackar nej till en förkylning nappade direkt när det bjöds in. AC-förkylning – ja tack!
Myggbitna från topp till tå trots att vi kämpar med myggnäten, medel, små saker som man sätter i kontakten och framförallt det handgripliga mördandet ( där det tyvärr är Elsies målarbok som har fått agera vapen och baksidan är ingen vacker syn). Mamma är du arg? Undrar hon när vi innan läggning klättrar omkring på möbler och bankar på väggarna. Internet krånglar, vi har blivit bestulna på en väska som visserligen inte innehöll massa värdesaker, men ett pass vilket så klart skapar krångel. Vi har blivit pengablåsta omedvetet och medvetet både en och två gånger. Det går nog även lite mer pengar än vad som var tänkt, fast det är i alla fall medvetet.
Så alla dessa saker borde kunna sänka humöret på oss, få oss att känna fan vad typiskt. Men har man det bra, och man bestämmer sig för att uppskatta allt här och nu så kan det där andra inte rubba det. Vi har helt enkelt en jäkla hög lägsta nivå. Sen är jag ju här med några av mina favoritmänniskor i världen som jag vet kan den här konsten, att uppskatta det bra här och nu. Jag kanske förskönar det men jag vill tro att det är något man blivit bättre på sen man fick barn. Dels visar barnen vägen på hur man lever i nuet, och dels blir det så tydligt hur snabbt dagarna ilar förbi.
Så har vi det gott? Ja, så in i bängen. Och vi njuter av det nu.
Roligt att läsa att ni har det så gott.
Trist dock med stölderna.
Det verkar vara ett bra sätt att resa, med sina bästa vänner
och att barnen har kompisar också att leka med.