Elsies päron

Hej!

Tack för alla era kommentarer. Så himla, himla mycket TACK!

Förändring behövs och kommer tids nog. Vi får se lite hur det artar sig men kul att ni vill ha oss kvar och att ni gillar formatet. Jag är hemmablind och ganska trött på mig själv, det blir man väl i vilket format som helst. Så en renovering behövs.

Direkt efter att jag skrivit förra inlägget så tänkte jag  att näe vad jobbig jag var nu, tvingade dem att kommentera. Kommer alla kommentarer kännas som tvång efter det här, skit oxå.

Det kanske låter fjantigt att tjata om kommentarer, fast det här är faktiskt en viktig del. Ni är en viktig del. Bara så att ni vet det.

Det är så lätt att tro att jag bara fiskar efter beröm och bekräftelse, vilket jag såklart delvis gör. Jag ger ju för att få något tillbaka, det gör man väl oftast på något sätt. Men det är verkligen inte komplimanger jag är ute efter utan respons. Kanske att man är skadad av ”likes” och ”smileys”, men att inte få någon respons är…tja..trist.

Det är skitroligt när ni delar med er av saker, gärna något som inte har ett skit med inlägget att göra. Det är kul när ni inte tycker detsamma som jag eller när ni återkommer att ni lagat något vare sig det blev bra eller dåligt. Det är kul med respons helt enkelt.

Jag ser ju statistiken och vet att det finns besökare men det är bara siffror. Det kanske snittar ungefär 1000 besökare/dag och går det då alltför många dagar utan ett hej från någon så känns de liksom ensamt. Ok, tycker man så kanske det är dags att sluta blogga.

MEN det räcker faktiskt med att kolla av vad ni tycker någon gång ibland. Så summan av kardemumman, Nej ni måste inte alls kommentera. Det är fint och mycket välkommet när ni gör det, men absolut inget måste.

Det enda som behövs för min del är att kolla av ibland om ni finns därute och hur ni tänker. Sen att ni har bjussat på så mycket snälla, peppande kommentarer gör att jag är helt överladdad. Så vi flyttar bloggen och kör en renovering helt enkelt.

Kul!

Och här kommer den rätten jag skulle återkomma till som jag skrev om i förra veckan. Panerad kalvschnitzel fylld med gruyere och parmaskinka. Serverades ihop med färsk pasta, vitlök, svamp, parmesan, oregano och en skvätt tryffelolja. Minns inte exakt men ungefär så här gick det till.

Schnitzel  kan göras av lite vad som. Här var det kalvkött (innanlår) som bankades ut tunt och dubbelpanerades före stekning, alltså en wienerschnitzel. Har man fint kött så behöver det inte bankas så mycket. Om det behöver bankas så gör det innan ni lagt barnen och använd undersidan av en kastrull i brist på annat.

• Kalvschnitzeln bankades ut och panerades först i mjöl, uppvispat ägg och sedan i ströbröd. Fylldes med några ordentliga bitar gruyere, parmaskinka och veks ihop. Stektes på i smör och olja.
• Bruna champinjoner, gul lök och vitlök frästes på. På med lite grädde,oregano, parmesan, salt och peppar. Avsluta med lite tryffelolja.
• Pastan kokades al dente och blandades sedan ihop med svampsåsen.

Serverades med machésallad, oregano och mer parmesan