Elsies päron

Barnvänliga & vänliga barn på restauranger

Här finns ett uppdaterat inlägg på nya bloggen av Barnvänliga & vänliga barn på restaurang

Jag fick nyligen en fråga från Madeleine som lät så här,

Vi kommer att besöka Göteborg på höstlovet och skulle så gärna vilja gå och äta på en bra restaurang med god mat där barn är välkomna. Inte nödvändigtvis en restaurang för barn alltså. Du förstår säkert vad jag menar.
Våra barn är 4 och snart 8 år och kan föra sig men är fortfarande barn. Äter det mesta.
Vart ska vi boka bord? Vi är där en lördag-söndag-måndag.
Tackar på förhand!

Tack för en bra fråga Madeleine, en fråga som jag har skitdålig koll på. Vi är nämligen dåliga på att ta med våra barn på restaurang, så jag tänkte att det var mer rättvist att ni som är bättre på det får svara. Så har ni några bra tips på restauranger som passar in på Madeleines stenhårda krav,  ett ställe där det serveras god mat och barn är välkomna. Både här i Göteborg eller resten av världen?

Viktoria delade med sig detta braiga tips i kommentarsfältet,

Hej Madeleine, jag såg din fråga till Kristin och tar mig friheten att svara dig. :) För ett par helger sedan var jag och min karl i Göteborg för att hälsa på vänner. De har en son på 2,5 år och vi allihop åt en kväll på Pasta +. Maten var verkligen god! Jag åt risotto med Karl Johan-svamp och alla andra åt kött i olika former. De var också lika nöjda. Killen på 2,5 år valde krov och pommes och ärligt talat fick han så mycket mat att inte ens jag hade orkat äta upp! :)

Personalen var genuint italiensk med stora rörelser och smattrande tal och lokalerna jättemysiga! Vi satt en bit in – lite trångt, varmt och faktiskt väldigt mycket Italienkänsla.

Ett tips om man inte vill sitta på en stel restaurang med barn. Här är barn verkligen välkomna! Tips är att boka bord (http://www.pastaplus.com/) då det verkade vara väldigt populärt. Webbplatsen är inget att hurra för, men de har nog lagt krutet på maten istället. ;)

Sen tycker jag att det här är en intressant diskussion, dels för att det säger något om vår attityd gentemot barn, hur välkomna är de i vår vuxenvärld, och dels för att det verkar finnas så många olika åsikter. Vi pratade om tips på barnvänliga kaféer tidigare, och det är lite samma tankar där.

Hur ska en restaurang agera? Vad kan vi ställa för krav på restaurangen?

  • Som förälder vill jag känna mig välkommnen, jag vill att det skall finnas en förståelse för att barn är barn.
  • Jag vill att mina barn skall känna sig välkomna, men jag förväntar mig inte att de skall bli underhållna av den barnkära servisen.
  • Jag vill att det skall finnas en flexibilitet och en ärlighet att göra det bästa av situationen. Alltså, det här bordet kan vi (inte ni gäster, vi som jobbar här kan flytta bord, ni som är gäster kan hjälpa oss eller fråga om ni får flytta det) men ni kan inte ställa er barnvagn där för då kommer inte servisen förbi.
  • En restaurang har faktiskt rätten att bestämma precis hur de vill agera, så vi kan väl egentligen inte ställa krav som de inte har utgett sig för att leva upp till. Sen kan man såklart tycka att det finns rimliga krav. Vi besöker ju deras ställe.

Och hur bör vi föräldrar agera? Vad kan restaurangerna ställa för krav på oss?

  • Jag tycker att man som förälder har en skyldighet att visa stor respekt mot sin omgivning. Vad, hur och när det visas skiljer sig så klart från gång till gång. Barn hörs och märks på både charmiga och mindre charmiga sätt, det måste de få göra, och vi som förldrar måste dra gränsen någonstans.
  • Jag tycker att man skall boka bord om man har möjlighet, och vara tydlig med att man kommer med barn eller barnvagnar.
  • Kanske även fråga om de har barnmeny? Det måste inte finnas en barnmeny, men möjlighet att halvera portioner eller få lite mindre av något.

Sverige vs utlandet

Jag tycker att vi överlag är ganska dåliga på det här med att vara barnvänliga på ett vuxet sätt i Sverige. Vi blir nog bättre men det blir fortfarande lite antingen eller, alltså barnanpassat eller inte. Vi kanske är för nya i vår gå ut och äta kultur, för att på ett avslappnat sätt kunna välkomna hela familjen. Och då menar jag inte bara personalen och stället utan precis lika mycket andra gäster. Jag tänker att exempelvis Usa eller länder kring medelhavet har en helt annan attityd.

Vi var i Turkiet, på Bodrumhalvön i somras, och semestrade i ett sällskap med 5 vuxna varav en gravid och 4 ganska märkbara barn. Det var mycket ljud, blöjor, utspillda glas och barnvagnar vart vi än befann oss. Jag tror inte att vi besökte en enda restaurang, affär, butik eller ställe där vi inte kändes oss hjärtligt välkomna på riktigt, Det fanns inte heller något ställe där minstingen Bibbi inte blev runtburen av gullande servis – och kökspersonal och även av gästerna vid bordet bredvid. (Något Elsie hade lite svårt för -Han tog Bibbi! ropade hon gång på gång, och alla vi vuxna verkade inte bry oss så mycket?)

Barn på restaurang
Jag kan tycka att det går igen på ställen även här. Många ställen i amerikansk anda, har ofta en mer tydlig attityd mot barn. TGIF, Joe Farrelis, Texas Longhorn och liknande ställen där det verkar finnas med i arbetsbeskrivningen, i deras policy. Man kanske till och med får ett underlägg som man får rita på eller liknande.

Barnfritt?

Slutligen kommer frågorna. Skall barn vara välkomna överallt? Borde man få ha ställen eller avdelningar där det är barnfritt? Vi vill ju känna oss välkomna på ett ärligt sätt, så borde inte de ställen som verkligen inte vill ha barnfamiljerna få vara tydliga med det och bespara oss det besöket? Nu pratar  jag såklart inte om förbud, men att man ärligt kan få säga att den här restaurangen är inte barnanpassad och tvärtom.

Vad tycker ni? Ni med barn och ni utan? Babbla på!

Sen nästa diksussion så kan vi ta den här fast kanske fokusera på gästen utan barn, eller den fulla gästen, eller den dryga servitören, eller gästen på en hög stol som knäpper med fingrarna, eller service vs respekt överhuvud taget.

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Helga

    Kul ämne! Jag ger mig in i glashuset med famnen full av sten!

    Generellt sett är jag så trött på hela barnfritt-andan. Att det ska finnas barnfria restauranger, barnfria flygningar etc. Håller med om att tex USA är otroligt mycket bättre, där man istället gemensamt försöker underlätta för barn och deras familjer, så att alla ska kunna vara med. Här hemma kan vi få ta ståplats på bussen med en vinglig treåring. I USA reste sig folk och erbjöd plats till och med för den förälder som bara hade hand om en tom vagn.

    Ja, det finns jobbiga barnfamiljer. Och det finns jättemånga jobbiga vuxna människor också. Men vi är barn, vi lever, vi blir förhoppningsvis gamla. Under tiden får vi stå ut med varandra. Kanske till och med försöka hjälpa varandra på traven. Och de allra flesta föräldrar tar med sina barn på äventyr som ställer någorlunda rimliga krav på barnen och sliter sen tills svetten lackar för att inte störa eller vara ivägen, inte höras, inte synas, inte sparka på stolen framför, inte gå för långsamt, inte få tröttbryt, osv osv osv. Men barn finns.

    1. elsiesparon

      Hej Helga!
      Fast åsikter från någon med famnen full med sten är ju alltid mycket intressant att höra:) Så var även dina. Tack för att du delar med dig.
      Ha det gott!

  2. Johanna

    Hej,

    Jag ar en ganska ny lasare har, tack for en trevlig blogg!

    Jag kan som barnlos inte skriva sa mycket om hur man bor bete sig som foralder. Jag kan daremot skriva om hur det ar att vara gast pa restaurang med skrikande barn som gaster. Det ar inte jattekul, men jag tanker att det ar varre for foraldern. Och jag kan be om ett annat bord om det blir for jobbigt. Jag antar att det fortfarande anses politiskt inkorrekt att be om ett nytt barn som foralder om barnet raker vara lite skrikigt. 😉

    Summa summarum, som barnlos kan jag gora ratt mycket for att forbattra min situation i en restaurang. Som foralder daremot maste man nog fundera pa hur roligt man kommer att ha det alternativt barnet(n) kommer att ha det innnan man gar ut och ater.

    (Tips for London-visit med barn: Giraffe ar en ytterst barnvanlig restaurang med god mat, ballonger, barn-portioner och kritor)

  3. Madeleine

    Åh, ett helt inlägg bara för mig 😀
    Jag måste ju få förklara hur jag menar och hur vi i vår lilla familj gjort:
    Vi älskar mat och älskar att gå ut på restaurang och äta gott men framför allt få njuta av atmosfären. Däremot finns det en tid och en plats för allt/alla.
    När vi fick våra små barn så började vi att gå ut och äta på den lokala kvartersrestaurangen (en thailändsk restaurang) för att öva. Maten var billig, servicen super och det var så där lagom med två små barn som sällskap. De fick öva på att gå på restaurang och vi föräldrar behövde inte ha svetten rinnandes längst med ryggraden under tiden.

    Sedan har vi utökat och ”uppgraderat” restaurangbesöken. Allt utifrån barnens ålder och möjligheter till att klara av besöken.

    Bemötanden som vi fått har varit genomgående positiva: Vi har frågat om det är ok med barn, bett om att få bra platser så vi lätt kan ta oss ut/roa ett barn som vill sitta på golvet och pilla med en leksak/gå på toaletten. Samtidigt så har vi förklarat för barnen att nu är vi ute bland andra människor och då sköter man sig på ett visst sätt. Och det har barnen klarat av.

    En tid för allt: Nej, vi går inte med barnen på flotta avsmakningsmenysrestauranger. Det vore inte rättvist för någon inblandad. Och gör man en sådan sak tycker jag man ska fråga sig för vems skull man gör det? Jag såg en 9-råing och hans mamma på Mathias Dahlgrens Matbar där pojken fick äta en kobebiffburgare för dryga 300:-. But why undrar jag?
    Inte heller gick vi på restaurang under vår sons ganska jättejobbiga treårstrots. Det hade liksom inte funkat.

    Ett slutligt tips: Dela upp ansvaret för barnen/barnet mellan er. Då behöver bara en förälder gå ut från restaurangen om det skiter sig fullständigt.

    Tack snälla alla för tipsen på restauranger: Pinchos it is!

  4. Viktoria

    Jag har inte heller barn, men gillar barn, och håller med i det du skriver. Barn är barn och måste få vara det, men det är ju trots allt föräldrarna som måste sätta gränser på exempelvis restauranger för hur/vad man får och inte får göra. Det är ju av föräldrarna (bland annat) som barnen lär sig. Så har åtminstone jag uppfattat det.

    Ta programmet Ung och bortskämd som exempel. Det är inte barnens sätt och beteenden som är pinsamma, det är ju föräldrarna som inte ställt fler krav eller lärt barnen när de var små och under uppväxten, som får stå till svars.

    Kanske kastar jag sten i glashus nu som icke-förälder, men jag lovar att återkomma när jag väl har barn och kanske har en helt annan uppfattning. 🙂

    Trevlig helg!

  5. Lisa

    Jag har barn men går ytterst sällan på restaurang med dem. Bag tycker inte det är roligt om jag har fixat barnvakt och ska njuta av barnfri kväll på härlig restaurang och bordsgrannen består av barn som stör. Jag tycker heller inte om vuxna som stör. Om barnen/vuxna är trevliga och någotsånär lugna så spelar ju faktiskt åldern på bordsgrannen mindre roll. Jag kan dock förstå en vän som hamnade bredvid en gråtande bebebis på finkrogen Mistral i Stockholm. Inte så lyckat. Betalar man tusenlappar för en avsmakningsmeny förtar barngråt det mesta och bästa av upplevelsen.

  6. Lovisa

    Jag har inte barn än, men tycker att det av princip är självklart att restauranger inte ska behöva välkomna barn, eller någon annan heller som de inte vill ha som gäster. Det är faktiskt helt upp till restaurangägaren vilka de vill servera och inte vare sig det handlar om barnfamiljer eller personer med fel kläder på sig.

    Sen är det ju trevligt att barn är välkomna nästan överallt och att de flesta barnfamiljer också beter sig respektfullt.

  7. emma

    Jag var också i närheten av Bodrum i somras, utan barn dock. Älskade det! Helt underbart var Bitez där vi bodde.

    När jag jobbade på restaurang, om än dock inte en så fin en utan en sushirestaruang i förorten, så älskade jag när det kom in barn! det var ju då det blev kul på jobbet! Tycker att dom flesta föräldrar har koll på vart gränserna går.

    1. elsiesparon

      Hej Emma!
      Jamen eller hur, Bodrum var så himla bra! Och skönt att höra, det lät som en trevlig sushirestaurang. Ha det gott!

  8. Abbes pappa

    Hej hej.

    Jag kan rekomendera Pinchos på Götabergsgatan. Det är en tapasrestaurang som har ett lite annorlunda koncept. Man beställer all sin mat via en app som man laddar ner i sin smartphone (eller använder en av deras låne-iPhones). När maten, eller drycken, är klar får man en pushnotis i telefonen och går och hämtar det man beställt.

    Barnen (mina är 7 och 9 år) tycker det här är väldigt spännande och eftersom det är tapas hittar man något som passar alla.

    🙂

    1. elsiesparon

      Hej Abbes pappa!
      Kul att du tittade förbi, och tack för ett mycket bra tips! Har bara hört gott om Pinchos så det får allt bli ett besök snart. Trevlig helg till dig och de dina:)