Ni är många som har frågat om dessa aktuella, omtalade, uttjatade och så viktiga ämnen för oss med små knottar. Jag skulle ha skrivit om det för länge sedan, eller jag skulle visserligen ha kunnat skriva om det varje dag. Men dels tröttnar man på att tjata om det själv för man kan ju bli helt besatt av det, och dels känns det nästan (ibland i alla fall) farligt att prata om det för mycket och tro att man skall hitta lösningar. För visst finns det metoder, och tillvägagångssätt men mycket känns som slump och att det bara är att gilla läget.
Hur många gånger har man inte trott att, yes, nu kommer det vara så här, allt det andra är förbi. Precis när man tror att man har koll så ändras allt. Alla barn är olika, alla föräldrar är olika och man får bara hitta ett sätt som fungerar bäst för alla här och nu. Men nu, nu tror vi att vi har koll….eller litegran, just nu i alla fall…peppar, peppar,peppar.
Vi har aldrig direkt kört efter några specifika metoder, det kanske vi skulle ha gjort, men har väl inte riktigt haft orken.
Så här är vårt läge just nu (där vi naivt återigen tror att vi kom kommer fortsätta) Elsie sover i sitt rum som ligger bredvid vårat. I vanliga fall, alltså semestern rör runt lite i våra rutiner, så lägger hon sig mellan 19.00-20.00 och sover fram till 06.00-07.00. Hon är precis i brytpunkten för om hon skall sova på dagen eller inte, bäst är om hon inte gör det men blir då aningen övertrött på eftermiddagen. Vi tränar, både hemma och på dagis på att få henne att kunna vila/varva ner utan att sova vilket hon har haft svårt för innan men börjar bli bättre på. På dagis sover hon ungefär 15-20 minuter, eller inget alls. Hon har aldrig direkt sovit i vår säng, utan i en spjälsäng bredvid och det var först när hon fyllde två år och vi flyttade som hon fick eget rum. Att vänja henne vid eget rum gick jättebra, dock började hon att drömma en del vilket väl händer i den åldern. Så en natt kom hon in och la sig hos oss, och har gjort det varje natt sedan dess. Något som nu bara är mysigt, hon kryper ner bredvid, klappar lite på en och delar med sig av sin snuttefilt som hon sticker under näsan på oss så att vi får lukta.
Läggning har vi haft som ambition att liksom inte göra för stor grej av, något som har kännts genialiskt ibland och korkat ibland. Vi har mest lagt dem i sin spjälsäng, gosat lite och sedan sagt godnatt och gått. Ibland har de somnat direkt, ibland bökat runt lite, vi har stoppat i nappen några gånger, ibland lite skrik och ibland mycket skrik så att de har fått komma upp, vi har gjort något annat en stund för att sedan börja om.
Vad som har varit bra är att de någorlunda har lärt sig att somna själva, vilket har gjort att nattningarna inte har blivit så långa. En nackdel har varit att Elsie har haft svårt för att varva ner när vi har legat brevid, det har liksom varit för kul att vi varit där. Eller om vi har varit borta då man inte vill lämna dem på en främmande plats. Då har de oftast fått somna i vagnen på promenad eller i något rum inomhus. (Alla bilderna är från en läggningspromenad på Österlen. Vi skulle bada badtunna, och tänkte att en promenad alltid är ett säkert sovkort, men det slutade med att även en lycklig Elsie satt med i badtunnan ändå tills hon ropade att hon skulle bajsa och raskt åkte upp.)
Sen trodde vi inte att den här modellen skulle funka när hon fick en riktig säng och eget rum, men det gick faktiskt över förväntan. Vi läser några böcker, sjunger pippisången och ja må du leva, pratar lite om dagen och säger sen godnatt. En bra kväll ligger hon och pratat och sjunger lite för sig själv för att sedan slockna. En mindre bra kväll kan hon komma ut med något viktigt att meddela hur många gånger som helst.
Bibbi sover just nu bredvid oss i spjälsängen, läggs vid ungefär samma tid som Elsie, något tidigare och sover hela natten fram till mellan 05.00-07.00. Vi stoppar i nappen någon gång under natten.
Välling hade vi jättesvårt att vänja av Elsie vid på natten. Hon vaknade en eller två gånger och kunde inte somna om utan välling. Vi försökte stålsätta oss, vänta ut henne natt efter natt, ersätta vällingen med annat och andra varianter utan att lyckas. Vi lyckades helt enkelt inte vänja bort det, utan det var enklare för oss att ge välling som hon drack och somnade om direkt. Sen växte hon ifrån det själv, men det tog alldeles för lång tid, och det var först efter 2 års ålder som det började bli bättre.
Med Bibbi så var planen att försöka att inte ge välling på natten redan i tidig ålder. Lättare sagt än gjort då man kunde låta Elsie skrika på natten, men det ville man ju inte med Bibbi eftrsom hon då väcker Elsie som återigen vill ha välling eftersom Bibbi får det. Men Bibbi löste det själv. Alltså hon har fått välling ibland, somnat om utan det ibland och har sovit hela nätter ibland. Så med henne kändes det inte lika viktigt att vänja bort som med Elsie. Nu har hon inte druckit välling på natten på kanske 1.5 månad, och sover bra. Hon får välling när hon vaknar och kan då ibland somna om en stund till.
Så just nu (peppar,peppar) sover faktiskt Familjen Johansson riktigt bra och fy satan vad skönt det är att sova hela nätter. Det tog tre år.
Så för att då inte nöja sig med livet utan alltid gapa efter mer…, så är vår plan att Bibbi snart skall flytta in till Elsies rum. Dels hoppas vi att de kommer att gilla att dela rum, och dels att det skall vara lugnande för bägge att sova ihop. Sen har vi ingen annan rumlösning om de inte skall behöva gå i trappor på natten vilket man ju helst vill undvika. Så jag får återkomma med hur det går.
Senaste kommentarer