Fick en fråga av Jenny om träning under graviditeten, och hur man bör tänka egentligen!
Jag är ju verkligen ingen expert, och jag vet att detta är frågor som de kunniga tvistar om. Vid alla sådana tvister så tror jag enbart att det är sunt förnuft och att lyssna på sin kropp som gäller. Min förra graviditet så mådde jag bra hela vägen, och tränade regelbundet, även om det trappades ner så kunde jag fortsätta på ett bekvämt sätt ändå in på slutet. Sen kunde jag även komma tillbaka i form för träning förvånansvärt bra efteråt. Naturligtvis är det en viloperiod först när kropp och psyke ska hänga med i alla svängar, men sedan när jag kände mig redo så fanns formen inte så långt borta.
Är man van att röra på sig, och mår bra av att göra det så fortsätt med det. Känns det som att löpningen fungerar bra så fortsätt med det, men glöm inte att din kropp håller på att förändras, luckras upp (fruktansvärt ord!)
Kombinera helst löpningen med något mer för att undvika alltför ensidiga rörelser, kanske simning, yoga eller något som passar just dig. Lägg även in lite styrketräning med fokus på rygg, den har ganska mycket att bära på ett tag framöver.
Jag har under bägge graviditeter gått hos specialistmödravården, och frågat en del om träning, och fått ungefär samma svar hos de flesta. Lyssna på din kropp och hjälp den för att må bra.
Jag tror att man klarar graviditeten bättre, även förlossningen som ju är ett jädra styrkeprov och framförallt att kunna hitta formen igen efteråt för att orka ta hand om den lilla krabaten. Så om du mår bra, allt känns bra så träna på. Du märker när du orkar mindre, när magen börjar bli i vägen och när det är dags att trappa ner.
Ska i ärlighetens namn erkänna att jag är lite orolig för att inte orka med allt denna gången, känner att det redan börjar bli tungt att bära på Elsie. Förra gången kände jag mig så stark, urkraftmoderjordstark! Nu känner jag mig allt annat än stark och undrar hur ryggen ska klara allt detta, hur kommer förlossning gå, och sen med två barn…..
Alla är vi olika, alla graviditeter har visat sig vara olika, så det är nog verkligen bara att lyssna på sin kropp. PappaPat brukar hänvisa till Isabella Andersson, vilket mottas med blandade reaktioner från mammagravid. Hon vann Sthm-Marathon, och blev två i Gbg-Varvet 4 månader efter att ha fött en liten Beyoncé. Fast hon lyssnade förhoppningsvis på sin kropp, som uppenbarligen klarade av det.
Så träna på om det känns rätt, lycka till och må bra!
Vill nämna igen att detta är enbart mina tankar som mest är baserat på magkänsla.
Jag har nu fött mitt andra barn. Under båda mina graviditeter har jag mått oerhört dåligt. Den andra graviditeten hade jag egentligen ingen period då jag inte mått illa. Dessutom var mitt blodtryck så lågt att jag höll på svimma när jag bara gick några meter. Så någon tanke på att träna fanns inte. Men det har gått bra ändå. Här sitter jag med en frisk och kry liten pojke i famnen och jag mår prima. Lycka till med din graviditet.
Tack!