Elsies päron

Hej på er så här mitt i vita vintern!

Här kommer första avlämningen från helgens bak. Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med alla kavlande deltagare, städare och  provsmakare. Ofta när man slår på stort och skall göra sådana här projeklt så tenderar jag att vilja mer än de små. De brukar tröttna ganska snabbt, och man står där i ett mjöllandskap och undrar lite hur man tänkte. Förra pepparkaksbaket (jo men vi hade ju provat lite innan) så sa Elsie att, – Mamma du behöver inte sätta på ugnen, jag kan äta dem direkt.

Därför är det så lätt att strunta i de stora projekten, nää vi tar inte fram alla kritor, inte alla formar, nä det här blir bra, det räcker, såså!

Det är inte så konstigt eftersom vi vet hur det oftast slutar.  Men sen ibland är det kul att slå på den stora trumman. Låta barnens grej vara stor och omständig, ta plats, mjöla på. Nu kör vi ongar!

Grejer så det räckte till alla. Formar, förkläden, höcklen, kavlar och massa deg som man fick provsmaka utan att någon sa till. Och de var så duktiga, så fokuserade och höll på tills degen tog slut. Nej, det blev inga lövtunna, 500 st kakor, ja mycket hamnade i magen, på golvet, fickor, väskor och de ställen jag inte har hittat ännu. Fast sen blev det även gubbar, hjärtan, krokodiler, gummor, granar, giraffer, isbjörnar och en massa annat.

Alla söta förkläden och höcklen har faktiskt Åhléns sponsrat med,  även de fina formarna med djurmotiv och burkarna som jag skrivit om tidigare.  Alla prylar var ett jätteroligt inslag, som att få en bagarhatt. Som en sockerbagare! Sen måste det såklart inte vara nya prylar. Vår jullåda en mix av nytt och gammalt. Mycket kommer från min mormor, eller är loppisfynd. Och jag menar inte att man måste ha alla dessa saker för att det skall bli bra, men det var kul. Vill man så kanske man kan låna lite kavlar, formar och saker från grannarna, handla på loppis och som bagarhatt kan man precis lika gärna knyta en handduk eller scarf. Det var liksom kul att barnen kände sig så viktiga, och de var så sockersöta så det var inte klokt. Sen avtog de sockersöta och sockerspeedade kickade in.

Tungan är med och styr, och Elsie hade även enhandsgreppet så att hon kunde äta under tiden. Återkommer med del II, om krisyr, topping och annat viktigt. Trevlig måndag på er!