Vid helgens Afternoon tea, som inte blev så många närvarande tack vare denna kräksjuka som tydligen slagit till i var och varannan stuga, bjöds det på kakor av modellen mindre. Då menar jag inte småkakor utan små kakor.
Här är det Banankaka med ett krokanttäcke som har bakats i små springformar, den minsta hör till Elsies leksaksuppsättning. Ett mycket enkelt sätt att variera kakorna lite, eller om man skall göra festliga tårtor så bygger du enkelt flera våningar med dessa småttingar.
Har tidigare skrivit om våra klädbråk här i hallen. Dessa snabba vändningar i en tvåårings starka vilja kan vara både frustrerande och lustig.
Fram tills nyss vägrades allt vad ytterkläder heter, idag skulle hon prompt ha overall inne och den randiga fingervanten, bara en, har hon vägrat att ta av sig på snart en vecka. Hon sover med den, och Leif.
Visst är det positivt med en stark vilja, en bestämd tjej vilket förskolan påpekar ganska ofta. Nya ideer varje dag som är livsviktiga att få pröva, tänk om själv kämpade så starkt för det man tror på.
I helgen stod vi vid spårvagnen och väntade på kompis Malin som skulle bjudas på våra små kakor, Elsie var mäkta nöjd över sitt tärneljus och visade stolt upp det för alla. Vid hållplatsen stod ett helt ungdomsgäng som också hade ljus i handen, som dom sög på och det kom rök. Elsie som var märkbart impad, började när vi gick hemåt att pröva samma sak, att blossa lite på sitt ljus.
Bestämda fina lilla tjej, hur kan vi hoppa förbi din tonårstid? Vi som tycker att den här tiden är en utmaning. Vojvoj.
Jamen eller hur visst är det med lite skräckblandad förtjustning som man ser fram emot tonårstiden….men jag tror att Elsie kommer växa upp till en alldeles förträfflig ung liten dam, vad annars med såna fina föräldrar, jag tycker ni verkar göra ett grymt jobb med era små, kram
Hej Madeleine! Tack för alla dina stärkande kommentarer, uppskattar dom massor! God Jul!
Även om det kanske inte alltid är roligt för föräldrarna så tror jag att det är utmärkta karaktärsdrag inför framtiden – Elsie kommer våga kämpa och stå upp för det hon tror på och säga ifrån när någon försöker köra över henne.
Det är en liten skatt ni har i henne!
Åh tack Jenny, peppande ord!
Jag var sån när jag var liten, hittade på så mycket hyss och var så vansinnigt bestämd, jag blir matt av att höra det själv. Som tonåring? Lugnast i stan. Jag hade liksom testat så mycket gränser redan, prövat mina föräldrar, visste var de stod och att de stod kvar. Var självsäker tack vare det tror jag och hade rätt skötsamma tonår. Jag agerade ut visserligen, men aldrig mot mina föräldrar, utan mot annan orättvisa osv. Vi hoppas att er starka lilla bestämda plutt går samma väg va?
Ljuv musik i mina öron, tack Alex!