Jag är inne på upploppet av graviditeten. 9 månader har vår lille bebis växt i min mage och nu är han färdig för att möta världen, när han känner sig redo får vi se. Jag hoppas på väldigt snart!
Jag tycker det har vart mycket lättare att vara gravid än jag föreställt mig. Jag har haft turen att ha det fysiskt lättsamt och klarat mig undan många krämpor som andra berättar om.
Nu på slutet har det dock blivit psykiskt jobbigt. Det känns inte som att så många pratar om det. Nu tänker jag röra lite vid ämnet iallafall. För att inte skriva en hel roman i detta ska jag lite snabbt sammanfatta mitt mående. Jag har känt mig ledsen över allt och ingenting, uttråkad, värdelös och svartsjuk. Alla känslor i en mix och ett virrvarr. Självkänslan har gått från toppen till botten, ibland på någon sekund och ibland har känslan bott kvar i en hel dag. Jag förstår ju att detta handlar om hormoner men det är inget som säger att det är lättare bara för att det är hormoner.
Jag är van att det händer mycket omkring mig, jag har ett socialt jobb där jag varje dag träffar massa människor, i sommar har jag umgåtts mycket med nära och kära och haft turen att kunna hitta på massa äventyr. Att gå från ett socialt liv med massa människor till att sitta i en soffa och vänta på en bebis ger kontraster och jag tror verkligen det spelar in i mitt mående.
Nu mår jag ju mestadels bra men jag tycker det är viktigt att lyfta att en graviditet kan vara väldigt psykiskt påfrestande och det är inget fel med det. Jag vill inte känna mig dålig bara för att jag legat i sängen och gråtit en hel förmiddag, jag vill att det ska vara okej.
Det pratas väldigt lite om detta tycker jag och jag har saknat något att läsa kring detta för att känna att det inte är något fel på mig. Jag upplever att det pratas mest kring de fysiska förändringarna som sker under dessa 9 månaderna.
Sen ska vi ju komma ihåg att alla graviditeter är olika och alla drabbas av olika ”bekymmer”.
Idag har jag en dag då jag är glad och tacksam för att vår lille bebis snart är här och att det är början på ett långt, lyckligt liv för vår lilla familj. Vi får se om det blir en gråtdag imorgon men isånnafall är det helt okej det med.
Kram till er alla!
