Idamik

100 minuter löpning! 

Söndag är likamed långpass. I de allra flesta fall blir det så för det är söndagar som min sambo är ledig från både jobb och skola. Kockyrket utmanar familjepusslet. Eller egentligen inte familjepusslet men egentiden blir lixom nästan noll när vi byter av varandra. Jag jobbar förmiddag och en stund in på eftermiddagen och han sticker iväg när jag kommer hem eller ibland lite innan. Men vi löser allt, teamar ihop oss och bjuder varandra på den tid vi hittar. Typ söndag, då tränar båda två samt att vi hinner hänga hela familjen också. Älskar söndagar! 


Bild från igår då vi hann med lite familjehäng innan Pelles jobb.

Nog om det. Nu åter till dagens pass. Som rubriken lyder: 100 minuter löpning. Det låter så galet mycket tycker jag. 30 minuter brukar vara lagom, tyckte jag iaf förut. Nu i och med min marathonsatsning har jag behövt lura hjärnspökena och tänka att långlöpning är nice. Superkul lixom. 100 minuter helt egen tid för mig själv och veckans avsnitt av Träningspodden. Jag kan lura mig själv i de flesta fall. 

Idag kände jag mig dock riktigt nervös innan. Kroppen har känts lite halvstel och tung på sistone. Jag vaknade småförkyld men inte sjuk. Det fick bära eller brista kände jag. Ville testa springa iaf. 

Jag laddade upp med en hemmabrunch i lugn och ro med grabbarna. Vi städade och fixade lite inne och lyssnade på bra musik. Sen var det bara att svira om och göra mig redo. Gick ut och började jogga långsamt. 
Högra hälsenan kändes stel. Ja typ hela benen men tänkte att jag kommer säkert igång snart. Behöver bara bli varm. Ca 4 grader ute och duggregn så inget riktigt njutarväder. Dåligt väder härdar lite extra brukat jag tänka. Joggade bort till vår slalombacke som finns här i närheten och tog ett spår bakom backen i skogen. Riktigt brant lutning så där gick jag för att inte köra slut på mig första kvarten av passet. Lite halt och isigt emellanåt i skogen så gick  lite extra långsamt ett tag. Sen var det skön nedförslöpning tills jag nådde asfalten och sprang genom östra delarna av stan och ner till älven. 

När jag lufsat en timme började det kännas riktigt tungt. Stela, trötta ben. Jag började köra efter principen att jogga 10 min, gå 1 min. Det funkar bra för mig tycker jag. Då håller benen längre. Jag stannade till lite för att fota älven. Inte så sprakande vackert denna gråa söndag men fint på något vis ändå.


Den riktiga fighten började när det var 30 minuter kvar av passet. Vi bor på Nydalahöjd. Tyvärr är det precis som det låter. Det ligger på höjden. Alltid uppförsbacke hem oavsett vart man varit. Och så var även fallet här. Uppför, uppför, uppför. Tog till mitt gamla mindset från backloppet i Hammarbybacken: ”Jag är bäst på backe” och krigade mig upp. Sista 20 minuterna gjorde varje steg ont. 

Jag började med nästa knep för att komma i mål. Gå 1 min var 5:e minut. Blev lite piggare, lyssnade på en bra låt eller två och när klockan sa 100 minuter var jag mer än nöjd och gick sista biten hem för att skaka ur de trötta benen. 

Att springa 100 minuter för mig är ett nytt minutrekord. Jag har aldrig varit igång så många minuter tidigare. Jag sprang inte exakt hela sträckan men jag sprang betydligt mer än vad jag gick. Jag tänker så när det kommer till mina långpass. Det viktiga är att jag gör mina minuter sen hur långsamt det går eller hur långt jag kommer spelar ingen roll. 

Dessvärre kommer det ta extreeemt lång tid för mig att springa 42 km om jag gör det i mitt nuvarande långpasstempo. Förhoppningsvis tränar jag upp mig och vänjer mig mer och kan därmed jogga på en aningens snabbare än i nuläget. 

Det är kroppen som sätter stopp. Inte flåset eller psyket. Det blir att lägga mer krut på rörlighet och styrka och hoppas på fina resultat så jag kan hålla mig smärt- och skadefri. 

Nu är min novell om dagens långpass slut. Jag tycker det gick över förväntan bra och jag ska sluta vara nervös. Bara göra det utifrån mina egna förutsättningar och tänka att allt är bra. Alla minuter är värdefulla inför loppet. 

Någon mer som sprungit långpass denna söndag? 


På tal om backar lite längre upp i inlägget. Toppen på Hammarbybacken juldagen 2016.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.