Att vara gravid är inte alltid en dans på rosor (för mig har det ju nästan vart så.)
Igår var första dagen då jag verkligen fick känna på det tuffa livet som höggravid. Det började efter lunch någon gång med ganska rejäl foglossning. Ländrygg, ljumskar, höft gjorde ont hur jag än rörde mig eller satt. Sen var vi på föräldrautbildning och satt still i två timmar, det gick bra men sen kom den stora smällen.
Storhandling på Ica Maxi och ganska direkt kände jag att detta går inte. Extrema sammandragningar i magen. Hela magen drog ihop sig och gjorde ont. Kanske någon liten förvärk till och med. Det brukar gå över ganska omgående men denna gång gav det sig inte. Jag kunde inte stå upp. Jag fick snällt lyssna på kroppen, traska ut till entrén och sätta mig på en pensionärsbänk och lämna storhandlingen till Pelle.
Det värsta gav med sig efter 15-30 minuter men lite spänning höll sig kvar hela kvällen.
Känslan av att inte fysiskt klara av att gå runt i affären och handla är inte särskilt rolig. Det är svårt att acceptera att jag är i ett sånt tillstånd att jag inte kan göra vad jag vill och röra mig hur jag vill.
Jag är på sluttampen nu och ska verkligen inte klaga på min graviditet för den har vart väldigt bra och lättsam men det är klart att det blir mer och mer krävande.
Jag får en stor revanschlust och längtar till kroppen är tillbaka i arbetsamt läge igen. Längtar faktiskt att träna efter en målsättning, låt säga Tough Viking 2017? 🙂 Ska bli spännande att se om den målsättningen kommer bli kvar hela vägen fram eller om det bara handlar om att jag absolut inte kan hoppa, springa, dra mig över hinder just nu.
Den som lever får se 🙂
Bild från Tough Viking 2014.
