Lina Spansk

Jag är en person som älskar gamla människor, tanter och gubbar är bland det mysigaste jag vet och jag har alltid stor respekt för dom. Jag gillar att prata med äldre och lyssna på deras historier och det finns nog ingen person som jag saknar mer än min älskade farfar som gick bort för bara något år sen. Han var min idol.

Men igår fick jag mig en chock när en tant började skälla ut mig efter noter på bussen… 

Till min stora lycka så insåg jag härom veckan att jag kunde ta bussen in till stan från oss. Det gör att jag slipper den trånga tunnelbanan tillsammans med Nowa och vagn under dessa förkylningstider.

På bussen som jag tar så sitter det för det mesta äldre damer. Jag har lagt märke till att dom verkar föredra bussen framför tunnelbanan och jag kan verkligen förstå varför. Vagnar och rullatorer delar plats på bussen och därför hamnar man nästan alltid bredvid en annan barnvagn eller någon äldre. Just den här dagen hamnade jag visst bredvid en riktigt sur sådan…

Nowa hade precis somnat på vägen till busshållsplatsen och när bussen kom så klev vi på och jag satte mig ned i det utfällbara sätet precis bredvid vagnen. Bredvid oss stod det en rullator som en tant satt och vilade sig mot. Efter att bussen började rulla så tog jag upp telefonen för att sätta på lite musik i mina lurar och njuta av lite egentid på bussen. När jag fått på spellistan så hörde jag någonting i bakgrunden, jag kollade upp och insåg att damen bredvid börjat prata med mig..

Jag tog ur den ena hörluren och fick snabbt en snäsig kommentar om att jag skulle plocka bort mobilen. Jag blev så paff så jag frågade om hon pratade med mig.

”Jag talar för ditt barn som inte kan tala själv. Plocka ned mobilen. Det du gör just nu är att utsätta ditt barn för livsfara. Och eftersom hon inte kan säga åt dig själv så är jag hennes röst. Du utsätter ditt barn livsfarlig strålning”
(Förtydling här om någon tror att jag satt med telefonen pekades mot Nowas tinning. Nej, jag satt på sidan då benen inte ens får plats mot vagnen och hade alltså mobilen på andra sidan av mig och vagnen.)

Personer som satt runtomkring oss började nu kika förvånat på oss då hon inte direkt pratade lågmält…

Jag vågar knappt skriva vad hon fick för svar. Men hela min modersinstinkt sattes på prov och kickade in på en millisekund! Jag lovar att hon klart och tydligt fick höra vad jag tyckte om hennes åsikter om mitt barn.

Alltså, vem säger så.. ”jag är ditt barns röst!” Nej det är du inte! (Tack och lov!) Vidrigt vad människor tar sig friheter ibland. Det var just den kommentaren som fick mig att gå från noll till hundra!

Efter en lång diskussion fram om tillbaka gällande allt från radiovågor till uppfostran så klev tanten av. Personer runtomkring mig hade såklart reagerat på vårat samtal och alla hade tyckt att hennes argument var något av de sjukaste och fräckaste de hört. En annan dam satt en liten bit längre bort från oss och när hon såg att den här arga damen klev av så gjorde hon ”koko-tecknet” med fingret cirkulerandes vid tinningen mot henne genom fönstret, haha! Det gjorde min dag. Det finns bra människor och det finns sämre. Hoppas jag hamnar bredvid tanten där framme nästa gång =) Jag tror vi skulle haft ett mysigt samtal <3