Lina Spansk

Innan jag fick barn sa jag till mig själv: ”Jag ska inte bli en sådan där mamma som inte klarar av att lämna bort mitt barn bara för någon dag”… och idag ställdes jag på prov!

Jag bokade för längesen in min på en kurs som jag velat gå, det är en kurs som berör träning och när jag bokade den tänkte jag för mig själv: ”Ja men då bör ju Nowa vara ca 3 månader! Så 8 timmar kan väl inte vara några problem att vara borta”.

Och idag kom dagen med stort D. Den första dagen då jag skulle lämna Nowa tillsammans med Kevin för en hel dag…

Redan igår kväll fick jag en klump i halsen och kände hur i helskotta ska jag klara detta. Jag saknar ju henne bara av att jag går på toaletten! Så igår kväll tog det evigheter för mig att somna och tankarna bara snurrade. Inte för att jag på något vis misstror Kevin, jag vet att han klarar det galant. Men pga att jag inte visste hur jag skulle hantera saknaden! Efter ett tag tvingade jag mig själv att zooma ut och tankar som:

Vem är jag ens?
När blev jag såhär mesig?

Började dyka upp i mitt huvud. Är det inte märkligt hur ett barn kan förändra hela ens tillvaro och allting som kändes så självklart innan! 😀

När jag vaknade på morgonen hade jag ställt klockan extra tidigt för att hinna med lite mys innan jag behövde sticka iväg. Men tiden gick såklart superfort och helt plötsligt var jag tvungen att börja röra på mig.

Jag rusade mellan hallen och soffan där Kevin och Nowa satt ihopkurade minst 10 ggr innan jag till sist klarade av att stänga dörren och säga hej då på riktigt. Och då kom det, klumpen i halsen och tårar som började rinna. Jag småskrattade lite åt mig själv när hissen kom och jag klev in och såg mig själv i spegeln! ”Står jag på riktigt här och bölar för att jag ska vara utan Nowa i 8 timmar! Haha. Vem är jag?!”

När jag väl kom till kursen gick allting bra! Även om jag saknade henne som tusan så känns det skönt att jag faktiskt tog mig iväg! (Den som såg mig på vägen hem måste trott att jag sprang för livet.. haha)

Är det någon av er som känner igen sig? Hur länge kommer man känna såhär?? 😀 Går det någonsin över? Haha!

Kram från en som känner sig som en stor mes!

Ser inte ut att gå någon nöd på henne direkt… 😀 <3