Bild från sjukhuset. Lina Spank…. Alltid felstavning! 😀
Nu är vi äntligen hemma från Barcelona!
Semestern som vi så mycket hade sett fram emot slutade inte riktigt som vi hade tänkt oss. De första dagarna var verkligen supermysiga, ni vet sådana där dagar då man bara går runt och njuter av staden, solen skiner och man har inga som helst måsten.
Vi hann med en hel del under dessa 4 dagar! Vi hann med att shoppa, träna, yoga, middagar, vänner och till och med en utgång! Jag är väldigt sällan ute numera här hemma men kan verkligen uppskatta att komma ut och dansa och umgås med mina nära, särkilt när man är på semester och kan upptäcka lite nya sköna ställen.
Vi har dock en klubb i Barcelona som vi alltid tenderar att hamna på, Carpe Diem. Musiken är bra och det är alltid bra stämning där inne. Just denna lördag var det godistema, så det var ett färgglatt Carpe Diem med bubblor, färgglada gosedjur och godisklubbor överallt. Vi hade en riktigt lyckad kväll tillsammans med flera vänner som bor i Barcelona. Vi dansade oss fram hela vägen fram till 05 på morgonen!
Jag berättade lite kort om att vi provade på Shamanic yoga i ett tidigare inlägg. Men tänkte berätta lite mer om hur själva session gick till. Det var en privat yoga session tillsammans med en yogalärare, mig, Kevin, Martin och Matilda. Timmen började med att vi stretchade på en varsin matta i rummet till lukten av rökelser och skön musik. Efter ca 30 minuter när hela kroppen var genomstretchad fick vi lägga oss bekvämt på rygg med kuddar och blunda. Vi fick sedan göra olika andningsövningar för att försöka få ner kroppen i viloläge, detta till anpassad musik som varierade från dova buller till gladare toner. Vi gjorde dessa andningsövningar i tre omgångar, och för varje gång kände jag hur jag mer och mer kunde slappna av. Först ligger man mest på helspänn och undrar om man verkligen gör rätt! 😛
Men det var så skönt efteråt, man var helt avslappnad och jag kunde verkligen känna att jag bara hade varit i nuet, jag hade vid tillfällen helt lyckats släppa alla tankar och bara fokuserat på mig. Cool känsla faktiskt, jag som annars alltid är på språng eller har hundra tankar i omlopp! Jag tror att skulle man göra detta oftare så skulle man bli bättre på att hitta fokuset och kunna slappna av lite mer för varje gång. Vi hoppas att vi ska kunna hitta något liknande här hemma i Stockholm, så vet ni något, hit me med tips! Skön paus från stressen i vardagen!
Vi har även hunnit med MASSOR av bra restauranger, min telefon är full med matbilder! Jag kommer dela med mig av alla dessa vid ett annat tillfälle.
När sedan hemresedagen kom (i tisdags) så hände det som vi inte hade räknat med! Jag vaknade tidigt på morgonen, runt 06.00 och kände som en stickande och tryckande värk högst upp i magen. Jag gick upp och drack vatten, la mig igen i fosterställning och somnade om. Jag vaknade sen vid 07.30 och lyckades nog även väcka Kevin med mitt åmande. Värken blev bara mer och mer intensiv och världens bästa Matilda försökte med alla husmorsknep som finns för att hjälpa mig, men ingenting hjälpte. När klockan sen började närma sig 12 och jag insåg att det nu bara var en timme kvar tills vi skulle lämna till flygplatsen började jag inse att någonting inte var helt rätt. Så vi skyndade in i en taxi till en läkarmottagning i närheten, fortfarande i hopp om att vi skulle hinna till flyget kl 15. Han petade lite på mig och konstaterade efter lite tolkning mellan mig, han och Kevin (han kunde nästan ingen engelska) att det var nog blindtarmen som spökade. Då hade jag så ont att jag knappt kunde stå längre, så han satte oss i en ambulans till närmsta sjukhus. Väl där insåg vi att vi skulle missa flyget. Vi fick vänta ganska länge, det var papper som skulle fram, sjukkort från EU, tolkningar fram och tillbaka mellan mitt åmande, innan undersökningarna kunde börja. Jag fick ta blodprov, EKG, magnetröntgen och ultraljud. Efter ultraljudet konstaterade dom med all säkerhet att det var blindtarmen och jag fick beskedet att jag behöva opereras akut. Jag fick tokpanik! Inte här! I Barcelona, där ingen ens förstår vad jag säger! Så jag försökte (med hjälp av Kevins tolkande) med att böna och be om att de skulle ge mig smärtstillande så att jag fick flyga hem och genomgå operationen hemma i Sverige dagen efter istället. Men de avslog idéen väldigt snabbt och påpekade att detta var akut och att operationen måste ske på en gång, och så blev det.
Dusch, sjukhusdräkt, skriva på papper, snabb förklaring att jag kommer vakna med ett ärr till höger under naveln, lugnande, sömnmedel och sen vaknade jag upp efter operationen av att någon säger åt mig att andas på knagglig engelska. 4 dagar blev vi kvar där. Jag har legat kvar på sjukhuset under bevakning för att inflammationen visade sig vara större än vad dom räknat med. Första dagen efter operationen fick jag varken äta eller dricka, bara dropp. Dag 2 fick jag börja dricka små klunkar vatten. Dag 3 fick jag börja äta lite lätt, buljong och varm mandelmjölk. Dag 4 fick jag börjar äta, och när dom sen såg att jag fick behålla maten en dag senare, så var jag redo för att skrivas ut och att flyga hem.
SÅ IGÅR KOM VI ÄNTLIGEN HEM(söndag). Hem ljuva hem. Jag har väldigt ont efter operationen och går just nu på penicillin och smärtstillande. Jag kan inte ta mig fram som vanligt utan fick assistans på flygplatsen för att kunna ta mig fram. Men det är så skönt att vara hemma, i vår egen säng.
Några dagar till här hemma av återhämtning så hoppas jag att jag är tillbaka på benen igen inom kort!
Tusen tack till alla er som skrivit och skickat krya på dig hälsningar <3 Har läst allihopa flera gånger, betyder massor.
Nu kan jag på riktigt säga att en liten bit av mig finns i Barcelona, haha. Längtar redan till nästa besök, då förhoppningsvis med ett lite bättre avslut!
