Äntligen var det dax, som jag väntat på att knät skall bli bra.
En dröm har blivit sann, jag har tagit dykarcert och simmat på 12 meters djup brevid ett gammalt vrak.
Sedan januari har jag pluggat teori och försökt förstå, lära mig alla termer och regler under vattnet. Det är mycket att tänka på och mycket som kan gå fel om man gör fel. Lungor som kan kollapsa, dykarsjuka, druckna… men så kan man få Åuppleva havets underbara värld under ytan.
Började i fredags med teori på dykcentret. 
Sen efter ca 3 timmar så var det dax att testa kunskaperna under vattnet.
Dykutrustning på, och dom skämtar inte när dom säger att dykning är en utrustningskrävande sport. Herregud!
Pooldyken och alla rutiner, knappar och reglage var jätte svårt att hålla koll på. Jag var trött, irriterad och hungrig när jag efter 23-tiden kom hem. Med huvudvärk pga att min mask med rätt styrka i glaset inte kommit somnade jag ovaggat men sov oroligt.
Lördag startade tidigt, och jag var skeptiskt…
Men vilken upplevelse, I Love IT.
Vi var ner och gjorde övningar, samt tittade på vraket. Helt såld somnade jag på ett hotel i Nynäshamn på kvällen.
Söndag sken solen och dax för fler övningar/prov och dyk.
Tyvärr fick jag rejält problem med tryckutjämningen i öronen o till slut fick jag ge upp. Klarade övningarna men örat klarade inte avslutande dyket, dyket som bara var en härlig ” mysfaktor”. Surt men jag klarade det!
Både teorin och alla övningar klarade jag. Nu ska jag bara få fler dyk i kroppen och få bukt med öronsquezzet.
Så underbar, häftig känsla under vattnet.
Sonen var glad att se mig efter en hel helg borta men ledsen att jag inte tagit hem någon snäcka från bottnen.
Nästa gång, älskling, nästa gång.
Bilder kommer från Stockholms dykcenters Facebook sida, samt egna tagna från mobilen.
Senaste kommentarer