L som i livet, leva, leka och lära

Det har gått en vecka, och kanske börjar såret, hålet i hjärtat läka lite eller så har jag blivit tvungen att se livet på annat sätt. Torsdagen den 16 sept, fick vi beskedet som jag fasat över. Bebisen i magen (eller fostret  – bönan som jag kallad ”henne”) var med 1000% säkerhet avstannat och dött…

Dagen har sprungigt iväg och snart är det torsdag… hela livet kretsar runt torsdag den 16 sept. I somras så stod det operation i min kalender och jag oroade mig för operationen, allt efter åt med hämta/lämna och jobbet o smärtorna ja allt. Sen kom nästa… sudda bort operation och skrev gravid i kalendern tills…

Inte direkt arbetslust när regnet öser ner o man känner sig ruggig. Skulle hellre krypa ner under en gosig filt o kolla på TV hela dagen, men med jobbhögar på hela bordet så är det väl bara sätta fart. Sonen vaknade fem i morse och blöjan hade läckt, så upp o rädda det värsta dvs…

Mitt i allt elände måste jag försöka hitta en bil. Har fått lån på banken så har pengarna men bilmarknaden är inte det lättaste. Har hjälp av min underbara svåger och var o kollade på en bil igår. En skoda…. nääää ! Killen som sålde verkade inte ”klok” och kunde inte visa varken servicebok eller…

Jag har gråtit sedan torsdag, och när tar dom slut? Varje gång jag stannar till och inte göra något, dvs ges möjlighet att tänka så gråter jag! Hur mycket skall man behöva utstå? I torsdag var den dagen då jag fick besked… efter en veckas tung väntan. Men mitt i väntan så var jag lycklig…