Var inte lätt men för sju år sedan kom vårt mirakel.
Den årliga gratulationen i lokaltidningen från svärfar (Sonens farfar) påminner hur fort tiden går.
Det har varit uppgång och nedgång, glädje och tårar, men är så lycklig och tacksam att jag fick äran, förmånen att bli Mamma den dagen för sju år sedan i augusti. Min eller vår stora sorg är att vi inte kunde få flera barnen, en av livets käftsmällar men gör vår mirakel så mycket större.
I år blev det tre tårtor och kalas.
På självaste födelsedagen valde Sonen sin favorit, chokladtårta.
Två dagar senare var det middag med familjen och gudfäder, eller ”vuxenkalas” som Sonen kallar det. Kalastårta var ett önskemål. Utan sju ljus men med tomtebloss…
Sist kalas, med fiskdamm, barnbus och tårta.
Lyckliga dagar med firande, som Sonen själv sa ”tack för alla presenter, en del saker var inte så bra. Men ändå snällt att jag fick. Önskar bara att jag hade fått en katt…”
Vi får helt enkelt hänga ännu mer med kompisarna och deras två kisseungar.
Här Benny som sover i Sonens knä.
Senaste kommentarer