Så var man desinficerad, ja dusch 1-2 avklarad.
Dusch 3-4 sker på sjukhuset i morgonbitti.
Är jag redo?
Körde sista ordentliga simpasset i morse, 1950 m, och PB på 200 medley så var nog medicin för själen det passet.
Sen full fart för att hinna allt klart på jobbet, fick kramar/lyckönskningar och applåd när jag gick från jobbet. Var tvungen att göra snabb sorti annars hade tårarna kommit på kontoret.
Hann även göra lite inköp innan jag hämtade sonen från skolan. Bäddat rent i sängarna, tvättat och packat väskan. Nästan som för drygt sex år sedan när bebis väskan packades men nu kommer jag hem med nytt knä i stället för en bebis.
Sista simskolan med sonen, på ett bra tag, försökte simma/plaska runt lite själv medan han hade simskolan men var så trångt i bassängen så satt mig i bubbelpoolen istället – och usch vad nervös jag är!
Höll masken för sonen men bävar för lämningen i morgonbitti …
Började titta på Prison Break (via netflix) när grabbarna somnat men insåg att jag måste duscha och försöka sova lite.
Just nu gör knät djävulskt ont, vilket just nu är en skön smärta för om 24 timmar är operationen över.
Jag fått nytt knä, ocementerad protes, och 10 månaders daglig smärta börjar nå sitt slut.
Jag vet och försöker mentalt förbereda mig på rejäl smärta första 1-2 veckorna men sen ska det bara bli bättre.
Längtar!
Nu dax att sova, ska somna med blicken på min underbara son, min hand i hans lilla hand, insupa hela hans goa doft och leva på känslan i dagar.
Å vad jag älskar honom!
I dag efter simningen ville han ta ett kort på oss med mobilen (ute i fiket). Vi lutade oss bakåt och han visade hur vi skulle göra.
Så detta är vi och som Sonen sa ”det kan du ha i mobilen, titta på när du är på sjukhuset. Vi Mamma”
Japp då gråter jag igen!
Senaste kommentarer