Under semestern i Loano blev vi inbjudna på Dop till Makens släktingar.
Var först cermoni i kyrkan, jag förstod inte mycket men det var fint och hedersgästen sov sött.
Efter cermonin var det färd i bil ca 15 minuter till ett underbart ställe för ”dopbuffe”
Barnen lekte på gården medans vi vuxna satt och åt en helt gudomlig Italiensk buffe. Maten tog aldrig slut och skulle gärna vilja tagit en ”doggy-bag” men alla Italienska läckerheter – Mums med stort M.
Vår Lilleman var ledsen då han inte förstod vad dom andra barnen sa och tyckte att dom var elaka mot honom (ingen aning om det var sant) men gör ändå ont i hjärtat när jag såg honom gunga själv eller stå brevid och försöka umgås med dom andra barnen.
När vi ätit, druckit upp, lämnat presenterna, kramas och sagt ”ciao” så får man i Italien en gåva för man kommer med gåvor till den ”nyfödda” – och från sötaste Maya fick vi detta söta minne (en liten nappflaska med en lapp med namn och datum samt lite (sten)hårda karameller)
En underbar dag och även om jag inte kan kommunicera med Makens släktingar (då endast 1 person pratar engelska) var det något jag inte velat missa.
Senaste kommentarer