Vilken jäkla dag, är helt tom …
Vaknade i morse hostan satt nere i lungorna typ, feber ca 38.0 ( igår kväll 38,3) och snorig. Gjorde oss klara, lämnade sonen och begav oss till MammaMia för Nup testen. Helt oväntande om dagens utgång
Trodde dagen skulle ge oss besked om Kub/nup och få så ett kort på ”grodden” men dagen slutade på SÖS gynakuten och inlagd på avdelning 72…
Är med sorg i hjärtat, för tårarna har tagit slut under dagen som man efter två ultraljud konstaterat att våran lilla bebis i magen inte lever längre. Hjärtat som slog så starkt 28 april slog inte längre och man misstänker att graviditeten avstannade i v 8 och nu i v 12+5 så är det hemska faktumet att alternativet är vänta på naturen ha sin gång eller skarpas. Och bara tanken på att ha min lilla döda bebis kvar i magen fick mig att bryta ihop så nu är jag inlagd o i morgon är allt över.
Som sagt nu på kvällen är tårkanalerna tömda, hjärtat känns tomt, kroppen känns pluffsig och jag försöker intal mig att ”det var en mening med allt”.
Har nu på kvällen (då jag har permis från SÖS) andas in min son, kramat o gosa med honom så mycket jag kunnat. Sonen, utan att veta, läker just nu mitt trasiga hjärta. Min underbara man är underbar och ett stöd bara genom att finnas i min närhet, han lider nog lika mycket han… resten av min underbara familj – svärfar, mamma, min syster… ja just nu älskar jag dom så jag går sönder.
Näää hade visst några tårar kvar…
Senaste kommentarer