A: innan jag blev gravid
B: Gravid v9 +
Ännu en dag i livet.. och insett att min maken drar nog lite på sanningen när han säger att jag är den vackraste kvinnan på jordet, eller så måste han skaffa glasögon.
Drömkroppen är flera år bort, än så långe säger inte vågen mer än 1 kg plus. Inte för jag bantar eller liknade, vet att man som gravid går upp men man kan ha lite koll samt att jag väger mig mest för att jämföra med graviditeten med lilleman då jag gick ut 9 kg på 3 månader sen stod stilla… Och med alla kräkningar samt påskgodis var jag nyfiken.
För även om man är gravid behöver man ju inte släppa alla hämningar eller?
Men en självkritiskbild i spegeln och jag inser… näää så jäkla läcker är jag inte just nu. Varken på utsidan eller på insidan (läs hormonsvägningarna)
Medicinen verkar göra så allt hår på huvudet är på väg bort med varje borsttag, men konstigt nog så verkar ansiktshåret fått en kick och jag känner mig som skäggiga damen. Hår på hakan? Är jag 90 eller?
Brösten ömmar så jag blir galen, balkongblomlådan (maghänget över kejsarsnittet / luckan där sonen kom ut). Denna blomsterlådan som ett tag var helt borta, och kom lite tillbaka under vintern sen på väg bort igen – men nu till våren slår ut i full blom. Snart inte mycket blomlåda utan mer – rondellrabatt!
Men maken tycker jag är vacker, och jag är ju lycklig… nästan hela tiden 🙂
Middag: filmjölk o flingor – fick omöjligt i mig något annat, o nu på kvällen är det mest saft… och försöker försöker behålla dagen i magen och inte kräks. Men lycklig….. och världens vackraste (not: ASGARV)
Senaste kommentarer