Godmorgon!
Kickar igång dagen med en liten bild på vårt sovrum. Trivs mycket bättre där nu när jag gjorde om lite, blev såå mycket bättre faktiskt.
Hörrni! Jag är mitt i höstdeppen nu, den där jag visste jag skulle hamna så småningom. Det har inte slagit fel på många år så den var ”förväntad” som man brukar säga. När man hamnar där är det svårt att glädjas åt något alls, eller att ens se fram emot något. Det känns lite som att man bara är….usch, ingen kul känsla. De som inte erfarit höstdeppighet har säkert svårt att förstå.
”Tycker du inte att det är mysigt att kura under en filt i soffan med en kopp te och massa ljus tända?”
”Är det inte mysigt att klä sig i koftor och bylsiga kläder?” får jag ofta frågor om när man nämner höstdeppighet?
Det är klart jag tycker, men detta handlar om något annat. Detta handlar om något med mörkret som stör den hormonella processen som gör att man blir otroligt deprimerad. Alltså något man i stort sett inte kan påverka själv. Jag som redan lider av brist på serotonin och har binjurar som är utmattade lider nog ännu mer.
Men jag antar att jag inte är ensam? Hur känner du dig? Är du deppig eller trivs du kanske rentav med hösten? Ska så fort jag blivit frisk ordentligt ifrån min förkylning ta tag i behandlingen jag fått hem ifrån Mia Lundin. Jag tror att det är det enda som kan få mig att må bättre just nu, talar av egen erfarenhet genom åren. Tänk att hösten ska vara så jobbig för så många?
Det är därför jag när en liten dröm långt in i hjärtat om att någongång i framtiden slippa bo här den här perioden på året. Om det blir verklighet vet jag inte, men det är en dröm jag har. Då skulle jag åka någongång i slutet av september och komma hem lagom till Theddes födelsedag i slutet av Mars. Ett halvår där solen och värmen finns skulle göra gott för min trasiga själ tror jag.
Well, inget upplyftande startinlägg denna onsdag. Men verkligheten ser ut såhär, i alla fall för mig. Dock så lovar jag att det kommer bli bättre under dagen, man mår absolut inte bättre av att älta dåligt mående – DET VET JAG!
Kärlek till dig! ❤️
Här har du en till, fasen vad det är tufft. Nästan samma helg som vi går över till vintertid varje år. Suck, detta mörker gör något med mig … Känslan att inte hinna ut innan det blir mörkt. Bor dessutom på landet, som jag älskar, men inte en gatlampa gör att det blir inte mycket gjort utomhus efter jobb, skola o dagis. Men i år kör jag d-vitamin o försöker komma ut på promenad på lunchen, ska bara få en bättre höst än vad han brukar ! Kram
Godmorgon!
Vet precis hur det känns! Ut och fånga så mycket dagsljus som möjligt är min plan och mitt tips 🙂
Kraam
Jag vet. Jag känner precis lika i vissa perioder! Hoppas du snart mår bättre! 🙂 Jag tycker det känns skönt att jag iafl vet ”vad det är” om man säger så, att man faktiskt kan vara lite depp o nere utan att det inte behöver vara en skitstor grej eller att något är ”fel”. KRAM!!