I väntan på pappa. Igår när vi skulle iväg och stor-
handla. Här står han oftast blickstilla och bara kikar
på alla bilar som passerar.
Igår bar man hem mat för ett helt kompani igen. 1 gång i månaden så köper jag hem förbrukningsvaror i form av skithuspapper, hushållspapper, 30 liter välling till Milo, maskindiskmedel m.m. Det är ett jäkla jobb att få hem allt men vad skönt det är när alla såna förråd är fyllda. Det värsta som finns är väl när skithuspappret tar slut. Sen sitter man där inne på toan och ba: Jaha, vad gör jag nu? Sen blir det till att använda alla finservetter man har hemma. Inte kul och torka sig med finaste marimekko servetterna liksom.
Underskattat är oxå en välfylld kyl och frys. Igår tittade jag in i båda samtidigt när jag packat upp alla varor och fått in dom. Man får en sån där AAAHHHH känsla. Skönt, imorn slipper vi äta oliver och gammal lingosylt till frukost liksom. Pubbeungarna är glada för att det finns precis allt man brukar vilja äta till frukost, fint serru.
Jaha, nu har jag fått taxiservicen avklarad för denna morgon oxå. Sitter i ett lugnt hem som är så tyst, det har inte varit såhär tyst på väldigt länge ska jag säga er. Jag ska ta mig en svängom och plocka undan, jag ska avklara lite viktiga ärenden på datan och sen är det nog lagom tid att hämta Milobebis igen. Han var ledsen i morse när jag lämnade, han har ju inte varit där på över en vecka och då är det alltid lite moloket sådär. Men rutinerad morsa som man är vet man att det är över så fort jag satt mig i bilen och åkt därifrån.
Innan vi gjorde oss klara för dagis så skulle Milobebis rita lite först.
Han var så stolt över sina ”bilar” han ritat där. Han
pekade och så log han med hela ansiktet. Svårt att
vara konsekvent där och säga aj aj kan jag lova! 🙂
Lägg märke till Milos högerhand. Han håller den sådär ungefär hela tiden. Det är ”brände sig på kaminen” handen. Jag ska tillägga att handen är helt bra nu, men han har fått en liten fetisch nu med plåster. Det var ju nämligen så att när själva skinnet på blåsan släppte så ser det ju inte så kul ut. Han har nytt fint skinn under men det hjälps inte. Så när han har badat på kvällen och han inte haft nåt plåster under tiden så märker han det sen när han badat klart. Då blir det hoolabaloo…. ”Maaammmmmmaaaaa, laaaagaa påschter” går han runt och säger. SÅ då måste jag laga handen med plåster. Jaja, det går väl över det med nån dag. 🙂
Nu fix och don!
