Vi började dagen med ett sjuhusbesök.
Milobebis har ju varit sjuk som ni vet. Magkänslan säger ju till en när det är nåt som inte stämmer. Därav samtalet till sjukvårdsupplysningen och ett senare besök på husläkarcentrum. Läkaren på bilden ovan är en pappfigur i naturlig storlek som dom har där, och det blev faktiskt samma snälla läkare som tog hand om Milo. Kikade i öronen och lyssnade på lilla lungorna.
Öroninflammation. Inte konstigt att vi haft en sån ledsen bebis här hemma. Han har varit alldeles förstörd på nätterna. Så denna påsk som skulle gå i vilans tecken har blivit något av ett töcken för oss båda. Vi vaknar stup i kvarten och tar hand om en alldeles ledsen och uppgiven bebis. Nu har han i alla fall fått penicillin och vi har gett honom 2 ggr, det ska väl så småningom börja gå åt det bättre hållet. Vi hoppas att vi nådde ”piken” inatt.
Väl hemma satte jag mig för att sola i den alldeles underbara vårsolen. Gissa om det värmde härligt?
Det var faktiskt inte det enda jag gjorde heller. Jag satte husbandet i jobb. Vi har ju en snöhög på gården som gör det lite svårt för vår lilla gräsmatta att ens vara i närheten av att ta sig och börja grönska. Det kan ju vara fint att kunna erbjuda den nya som ska bo i vårt hus en gräsmatta. (Husförsäljningen är nästan klar, återkommer om det när jag vet mera!)
Lite rolig bild faktiskt. Här står han och skottar snö i bara tischa!
Där satt jag alltså och hade en fin vy i form av husbandets stjärt in action. Sitta och småkika på hans starka armar som skottar, det var inte tokigt alls ska ni veta. Fattades ett stort glas med rött vin eller varför inte ett glas kall champagne. Då hade det ju varit nästintill fullbordat. 🙂 Milobebis sov skönt i någon timma efter vi kom hem efter doktorn så vi hann med lite nyttojobb i trädgården.
TJI fick jag, husbandet ruttna ur rätt snabbt så det blev jag som fick greppa spaden och slita tag i skottningen. SCHYSST STAJL VA? 🙂
Så satte sig husbandet oxå för att sola. Nåväl, det ska väl vara rättvist och jag ser det som träning när jag får slita lite med kroppen sådär. Det är inte alls så lätt att skotta tung blöt snö. Och till slut hade vi avslutat vårt jobb.
KLART! Katten undersöker det så gott som snölösa området. Det har ju legat metervis under en lång tid så jag förstår att han var nyfiken.
Därefter var det dax att bege sig ut till svärisarna på påskmiddag. Det var den enda påskmiddagen vi var bjudna på denna påsk. Tur det blev en i alla fall. 🙂
Vi hade lite skoj i bilen på väg ut. Och som vanligt när vi sätter igång så barkar det åt skogen. Minerna ska testat till det oändliga och så gapskrattar vi åt bilderna sen.
Sen avslutas det hela givetvis med en liten fjortismin DÅRA!
Köpte med lite vackra tuplaner till svärmor!
Det är så fiint med tuplaner. Synd att dom växer till oigenkännlighet på bara några dagar. Varför bllir som så långa? Jag gillar inte det alls 🙁 Finns det nåt knep för det? Ge mig det i så fall.. det är synd på så fina blommor känner jag.
Lite mys runt bordet. Lillebror (husbandets) försökte komma undan bild men jag fick honom att ställa upp till slut. Han har precis börjat jobba på H&M i västerås. Har ni vägarna förbi så kika in och säg hej till honom.
Nähä, jaha…. nu ska jag ta min trötta kropp och göra i ordning lite mysfrukost. Husbandet försökte lirka med at vi bara skulle slänga i oss nåt. Ni vet sådär när man låter brödet ligga kvar i påsen och skinkan i paketet. Jag HATAR såna fruskostar. Jag vill att det ska vara framlagt fint på bordet och sådär lockande. Ljusen ska altid brinna och allt ska se gott och fräscht ut. Vi är inte riktigt överens där han och jag. Därför är det bäst att jag tar tag i det, annars får jag äta slumfrukost som jag brukar kalla det. Puss på er och ha en fin sista ledig dag.
