Kom på en grej eftersom jag troligen åker till IKEA imorgon. Jag håller ju på att boosta sovrummet. I alla fall så slog det mig att jag ju inte berättat om mig och husbandet. Hur pinsamma vi kan vara om vi finner folk intressanta. T ex om de för en konversation som man lyckas höra, så är vi fast och glor som vi vore efterblivna.
En dag var vi på IKEA. jag var gravid och tung så vi beslutade oss för att sätta oss och fika. Restaurangen på IKEA var knök så det fick bli 2 platser intryckta mellan 2 olika sällskap. Sällskapet på den högra sidan var sådär patetiskt "varit ihop för länge med varandra så vi har ingenting att prata om längre" gammalt par. Men på den vänstra sidan var det fanimig fyrverkerier av intressanta människor. Det var ett yngre par, varav tjejen var från ett annat land, frankrike tror jag för hon bröt sin engelska på det viset. Sedan var det då pojkvännens svenska föräldrar. De pratade om ditt och datt, ni vet sånt där slösnack man för när man typ ska lära känna varandra för att det är första gången man ses. Jag hörde exakt varenda ord som sades. När jag som smaskigast satt och lyssnade så sparkar husbandet till mig under bordet. Först reagerar jag inte eftersom jag är totalt upptagen av den här konversationen. Han sparkar till mig igen.
Då liksom slår det mig att jag suttit och lyssnat samtidigt som jag suttit och stirrat. Ja, alltså STIRRAT på dessa okända människor. Skulle inte förvåna mig om jag hade munnen öppen oxå. Kanhända att de tittat tillbaka på mig men det har jag i så fall inte märkt, jag var för inne i konversationen. Det var sådär så att när mamman och pappan som satt på ena sidan hade ställt en fråga till det unga paret, så tittade jag snabbt på det unga paret för att se vad de skulle svara! Det roliga är att husbandet oxå suttit och stirrat men funnit sig efter en stund. En stund som vi tror är 5 minuter. Lite gräns på det känner jag. 5 minuter RÅSTIRR på det här sällskapet är inte OK!
Huuu, stackars franska flickan, och stackars alla i sällskapet när vi dessutom sitter som efterblivna bredvid. Nej, skärpning har husbandet och jag bestämt. Så intressant får inte konversationer som vi INTE deltar i vara.
