Hej mina fina cybervänner!
Jag har kommit på varför julen kommit att betyda så mycket i mitt liv.
Jul hemma hos mamma och pappa.
Den räddar mig. Det har jag kommit på nu. Den räddar mig från avgrundsdjupet jag känner med hösten. Julen ger mig något att se fram emot. Den ljusar upp mitt hem, mitt liv. Man får saker att tänka på, fokusera på…..
I morse vaknade jag återigen kl 03. Du som inte följt mig så länge tänker säkert att den där kärringen är ju inte klok på en fläck. Men låt mig förklara. Detta ligger i arv, min morfar var såhär och min mamma är såhär. När mörkret kommer så går vår biologiska klocka bananas. Vi orkar knappt hålla oss vakna på kvällen och sen vaknar vi helt vansinniga tider som kl 02-03 på natten. Hur vi än gör så kan vi inte ändra denna biologiska meltdown. Håller vi oss vakna kvällstid så vaknar vi i alla fall dessa galna tider så det allra bästa är att liksom följa klockan. Somna vid 7 blecket och vakna vid 2-3. Så att mellan oktober – mars har jag typ inget liv kvällstid. Självklart uppoffrar jag trötthet mot att få umgås med vänner osv. Men detta är ett gissel och på något sätt så jäkla deprimerande.
I alla fall, i morse vaknade jag och världen kändes så sjukt grå. ? Totalt neddeppad och så fasligt trött då jag varit vaken på kvällarna men ändå vaknat tidigt. Höstdeppet är här. Dessutom tror jag PMS:en börjar närma sig. Den är heller inte direkt normal utan jag har fått lite hjälp med att hitta hormonbalans efter att jag höll på att gå under av PMDS. (En extrem form av PMS). Hade jag inte fått hjälp med den vet jag inte var jag hade varit idag? Numera är det en mer normal form av PMS även om den också kan vara riktigt jobbig.
Men för att återgå till ämnet så tror jag julen är den som räddar mig ur mitt gråa hösthål och jag är såå glad för det.
Julen med alla mina hjärtan samlade.
Idag är det 50 dagar kvar till jul. Snart får jag börja fingra i jullådan. Planerna med bakning och julgodis är i full gång. Längtar efter att få spela julmusik, julpyntet och ljuset. Det ska bli så mysigt.
Men det är några dagar kvar på denna mörka månad innan vi får ge oss hän och börja fixa!
Nu ska jag klä på mig och gå ut på promenad. Det är den bästa medicinen mot depp. Den räddar också mig från de svartaste tankarna och ger mig lite lycka och ro.
Idag är det hemmafix för hela slanten. Middagsgäster ikväll och ”Så mycket bättre” på TV:n. Vi hörs lite senare finisar!
Kram Nina
Hej läser din underbara blogg måste säga att jag e exakt samma som du med dom här tiderna jätte tröt på kvällen somnar och vaknar typ 2 -3 tycker att det e jätte jobbigt
Nää alltså den där julen är ju ingen hit alls 🙂 älskar hösten men när det börjar närma sig mitten av november o alla börjar prata jul så hade det varit rysligt fint o bara skruvat fram tiden till den 25 december minst 😉 Dock gillar jag adventsbelysning och lussekatter så helt hopplöst är det ju inte.. Men att andas långa djupa andetag och känna riktig glädje runt jul är än så länge omöjligt… men vi får hoppas den dagen också kommer 😉
Kram
Märkligt hur olika det kan vara… Jag ”kämpar” för att återfå nån slags gnutta av positiv känsla för julen. För mig är den mest ångest. Som ensamstående är det svårt att få den där känslan av familjehögtid. Jag gör vad jag kan för barnens skull men oftast håller jag bara en fasad. Känner mig sorgsen, ensam, liten, ledsen. För några år sedan var vi dessutom sjuka allihop över jul. Fy! För att inte smitta låg jag ensam hemma hela julaftonen (med feber och en hink på golvet, bläh!). Detta sitter som en ångest, skitstarkt! Hur eländigt kan det bli liksom? Om jag kunde hitta tillbaka bara lite till att ändå se det mysiga och positiva så skulle jag vara så oändligt tacksam. Jag tror att min ångest har lättat lite, efter många års professionell hjälp. Så kanske finns det ljus i tunneln?
Skulle du inte kunna tänka dig att ta hjälp av t ex insomnings- eller sömntabletter under den värsta tiden? Det är verkligen inget man ska ta lätt på, men kanske som en hjälp ändå? Har hört med att det finns melatonin i tablettform som kan hjälpa. Kram fina Nina!