Niiiniskitchenlife

Halloj sötisar!

Fifan som jag slitit i husvagnen idag. Jag är helt sne i kroppen. Det är ingen dans på rosor att måla om i en husvagn ska jag säga er. När jag kommit halvvägs på köket så ångrade jag mig redan. Fy farao vilket pickel. Små skrymslen och vrår, GAAAH! ?

Imorgon kommer jag ha FET träningsvärk kan jag säga. Min nacke gör ont och armen känns slut. Piuuuh…. Dessutom beslutade vi oss för att dra vidare på semester imorgon igen. Haha! Ja jag veeeeeet, jag är heeelt knäpp! Eftersom husvagnen inte är klar på långa vägar så måste jag kliva upp i ottan för att måla färdigt, sen ska hon besiktas och sen kan vi dra. Åh herreminjeee…så typiskt mig. För ivrig och sugen på att fixa liksom, då bara kör ju jag. Tidsbrist eller inte liksom.

Har inga bilder från husvagnen för det är fullkomlig kaos. Ska ta bilder imorn ändå faktiskt så ni får se lite kaosbilder innan det är klart. ?

Ikväll så hade vi ”tända-ljus” middag i uterummet. Tony grillade medan jag målade. Vi har fått upp högtalare nu så vi hade på lite soft musik också. Huuur mysigt!? ???

Den bautastora glasvasen är från Ullared. Den var himla fin faktiskt! ? Tror jag gav 90 spänn för den.

Lite tända ljus i dessa glasvaser också.

Mys mys mys! Imorgon är det 1:a augusti. Tycker du att hösten börjar i augusti? Det tycker inte jag. Augusti är oftast den varmaste månaden och då man kan börja bada utomhus enligt mig.

Om 18 dagar fyller jag 45 år. Helt galet faktiskt. Kan inte fatta det själv förstår ni. 45 liksom….5 år kvar till 50! Helt crazy… Har jag åldersnoja? Ja lite ska jag erkänna. Tiden går lite för fort. De stora barnen är liksom vuxna nu, Milo växer också på i raketfart och börjar tredje klass till hösten. Tony kommer aldrig ifatt heller. Han känns evigt ung. Baksidan av att gifta sig med ett lammkött gissar jag. Han är ALLTID yngre….han är liksom långt ifrån 40 fortfarande. Han har inga läsglasögon ännu, han har inte fått några ålderskrämpor heller…. Han är en man i sina bästa år och jag känner mig som en avdankad tant med gäddhäng, rynkiga ögon och hänglökar. Usch vad elak jag är mot mig själv men ibland är åldersskillnaden påtaglig. Som nu….

På något sätt tänkte jag väl att vi skulle dela på läsglasögonen och berätta om våra krämpor för varandra….men så kommer han aldrig ifatt. Hur blir det när han behöver läsglasögon då? Då räcker inte ens de progressiva för mig….då läser jag inte längre för jag ser inte. Haha! När han har ålderskrämpor så har jag stödstrumpor och åldersfläckar…

Detta är såklart skrivet med glimten i ögat men nog fasen är det på riktigt också. Tony skrattar åt mig när jag buttrar ur på att alltid vara äldre….då säger han att då kan ju han köra runt mig i rullstolen och orka ta hand om mig på ett helt annat sätt än om jag hade haft en äldre karl. Sant sant ju… ?

Så nu ska den här tanten lägga sig tillrätta och få lite fotpill av det där lammköttet. Han orkar ju. Haha… ???

Kram Nina