Sen kväll!
Känner ni igen den lilla hysterin som blir strax innan man ska åka på semester? Kaos, grejer överallt, kläder i högar, medicinpåsen klar, duschgrejerna står framme. Ja men listan kan göras lång. Det är bara kaos liksom. Så har vi det nu.
Dessutom är hälften som ska med fortfarande blött. Jag har tre jättehögar med kläder (inte klar än) för jag vägrar känna som förra året. Hade så dåligt med kläder med mig så jag fick vända trosorna ut o in typ. 😉 Nope, i år jäklar ska det finnas kläder att välja på. Men vi är i alla fall någorlunda i fas här och tiiiiidig morgon imorn. Vi ska åka långt innan tuppen. 😉
På dagen idag for vi iväg för att lunch med mamma och moster. Tog på mig den här ursköna tröjan från FURIA (<–länk). Passar perfekt när vädret suger….detta är nog min skönaste hoodie av dom alla. Stor jätteluva, går ner över rumpan och superkvalitet på tyget.
Vi käkade lunch på Systrar Två och då beställer jag alltid en ”Nina latte” som jag döpt den till. En enkel espresso, extra mjölk i ett stort glas. Typ som en latte macchiato men ännu svagare. Den blir perfekt eftersom Systrar Två har så smakfullt kaffe. Svingod är den! 🙂
Milos små ben. Sommarben kallas det också. Inte så himla farligt mot hur det brukar se ut. Det senaste tillskottet på sommarbenen var en liten cykelolycka men det ser ut att nästan ha läkt nu.
Det här är mina sommarben. Bleka, märken efter strumporna och taggiga. Eller taggiga – håriga heter det. Har inte hunnit. Stått i fel dusch och inte i den som har rakhyvlar. Ja men du hör ju. Man bara orkar inte. Annat var det förr. Jag var alltid välrakad överallt (förutom mustaschen) 🙂 när vi var nykära. Nu ba: Orkant’e. Men här måste jag förbättra mig. Jag känner mig ju sunkig när jag inte sköter sånt. Jag trivs inte i orakat alls. Så skärpning nu Nina. Detta var ett litet bidrag till ”verklighetsbilderna” denna veckan. 😉
Elliot är hos sin farmor och farfar på landet. Därifrån skickade han ett foto som han tagit på ett gammalt foto. Det är han och jag. Började gråta när jag såg bilden. Jag blir så nostalgisk och uppfylld av kärlek när jag ser såna här gamla bilder. Här var jag 29 år. En trött mamma med två relativt små barn. Hade knallröda slingor och snorkort lugg. Det konstiga är att jag inte alls minns att det var jobbigt eller slitigt. Jag minns bara de små killarna som sprang runt mina ben och käkade 12 glassar var i ett nafs. Tiden gör att vi glömmer det jobbiga. Min älskade lilla kille. Du som var menad åt oss. Den största mammagrisen av alla mina 3 barn. Det var inte mycket annat än manma som dög åt den här lille killen. Jo mormor också. 🙂
Nä, nu MÅSTE jag försöka sova. Imorn drar vi på bår årliga roadtrip. Hoppas du mår bra och har en härlig sommar trots att vädret är som det är. ❤️
