Niiiniskitchenlife

Godmorgon på er denna juldagsmorgon (tidiga morgon).

Jag är vaken sen 4 fast jag egentligen inte sovit klart. Även om det blir sena kvällar nu så ställer inte min kropp om sig dessvärre. Men men, det är julledigt så man får väl ta igen sömnen sen när tillfälle ges. Idag är det nämligen dags för ”julafton 2” med Tonys stora familj.

.

Vi hade en hur mysig jul som helst igår. Inte en droppe alkohol för någon, sååå god julmat, massa härliga julklappar och…..dessutom fick vi massa minusgrader och frost/snö. Idylliskt!

.

.

Vi började traditionsenligt med vår morgonfika på ett fik som heter Drott. Ägarinnan där har alltid öppet svintidigt och kan nog titulera sig som arbetsmyra. Ingen skillnad denna julafton heller. Jag vet inte hur många julaftonsmorgnar vi suttit där och intagit vårt fika. En mysig stund där både jag och syrran får lite egentid med vår pappa. Efteråt åker vi alltid ner på stan en sväng, syrran och jag får då välja ut en varsin julklapp. Jag är 42 bast och fortfarande löjligt förtjust i just den här stunden. I år valde jag en huvudbonad som jag givetvis glömde ute hos mamma & pappa, visar er sen. Älskar den!

.

.

.

I år skulle stora barnen fira jul hos sin farmor och farfar i Strängnäs. Då brukar vi alltid se till att ses hos mamma och pappa för en jullunch. Stora barnens pappa är också alltid med. Glad att vi lyckats hålla liv i traditionen då känslan av att inte få se sina barn på julafton är VIDRIG. Det vet ni som genomlevt/genomlever det.

.

.

Mina fina stora killar! ❤️❤️ Ibland får jag tammefasen gnugga mig i ögonen för att inse att dom verkligen är såhär stora. Elliot är 16 år och Thedde blir 19 år i mars. Han tar liksom studenten i vår. Jag blir mörkrädd då det var ”nyligen” jag själv tog studenten. 🙂 Nu ska jag planera min egen unges student liksom! Time flies…..

.

.

I år föll lotten på själva jultomteriet på den största i barnaskaran. En uppgift han skötte galant. Imponerande faktiskt. Masken har blivit ifrågasatt men med förklaringen att det är kallt att fladdra runt hos alla barnen så har Milo köpt det med hull och hår. I år kom också jultomten väldigt tidigt då jultomten skulle iväg på julfirande i Strängnäs. Tror inte att Milo var alltför ledsen över det då julklapparna var det stora intresset igår. 🙂

.

.

Redan efter jullunchen knackade det på dörren. Jultomten kom och överlämnade ett par klappar till Milos stora förtjusning. Julafton handlar ju väldigt mycket om att äta, men också om att vänta. Äta och vänta. Det är så jag tror att Milo uppfattade dagen. Men han klarade det över all förväntan. Tappra pojk! Vi sa just det igår att han var väldigt tålmodig och tapper…. Allt blir ju så mycket enklare då. Sedan fick han öppna paket i omgångar. Det gjorde sitt också.

.

.

Igår hände en stor grej också. För första gången vågade han krama jultomten. Det har aldrig hänt tidigare. I vår familj har vi traditionen att hålla liv i ”att tro på tomten” så länge som möjligt. I år trodde vi att det var kört. Men när Thedde sen kom tillbaka från ”toaletten” tittade Milo på honom och utbrast med stora ögon att han just missat tomten. Jag kan tycka att det är en härlig ”tro”. Vi är ju dessutom från Finland och bara 16 mil ifrån där min mamma och pappa härstammar finns den riktiga tomten. Sådeså!

.

.

Efter tomten varit hos oss fick de stora barnen öppna sina julklappar, Milo fick en laddning att öppna han också. En av framgångsrecepten med att klara dagen. 🙂

.

.

Traditionsenligt tittade vi på Kalle Anka medan vi samtidigt fixade julmaten. Mamma hade förberett så himla bra så det var inte så mycket som skulle fixas med. Allt var så galet gott på vårt julbord. Varm skinka (finsk tradition), morot-lever-kålrotslådor (morot och kålrot är mina favoriter), prinskorv,
Mammas köttbullar, min Jansson (som Tony faktiskt gjorde efter mitt recept), pappas sill, massor med ostar och marmelader….Ämen ååh, MUMS!

.

.

I år delade Milo ut julklapparna. Han klarade av att läsa ALLT på julklapparna och mormor & morfar satt med tappade hakor. Det är galet så fort dom lär sig. Min ”bebis” kan läsa liksom. Det är så stort! ❤️ Stolt som en tupp var han också. Mitt älskade lilla barn.

.

.

Vilken härlig dag vi hade tillsammans igår. Känner en stor lycka i bröstet över det. Lugnt och skönt och ingen stress. Det var också första året som mamma inte heller hade stressat. Så bra på alla sätt.

.

.

Måste bara visa vad mamma sparat hemma. Ett dörrhål får vara mätsticka åt mina barn och några av mina kusiner. Så kul att mamma sparat detta i alla år, inte minst för barnen som ser hur mycket det hela tiden växer.

.

.

Traditionsenligt slutade det med att mamma och jag snarkade i soffan. Jag har ju ärvt min kvällströtthet av henne så detta var varken en högoddsare eller otippat. 🙂 🙂 Vaknade igen vid halv 9 och orkade vara vaken ett par timmar till. 😉

.

Nu spelar Milo redan på sitt nya Skylander Trap Team som nog var den bästa julklappen igår. Klockan är inte ens fem liksom. 🙂 Tony riggade allt inatt när vi kom hem så han bara behövde klicka på startknappen och köra. Snart ska jag gå upp och göra Jansson, förbereda ägghalvor och kanske baka bröd inför nästa julfirande. Hoppas du haft en fin jul fina Du, tack för att du läser härinne. ❤️ Vi hörs snart igen!