Niiiniskitchenlife

Detta eviga klockflyttande!

Jag tillhör skaran som lider HÅRT av detta påhitt att flytta klockan som det enligt mig är. Ett jävla påhitt! Kan det bara få vara sommartid året om? Tänk på alla småbarnsföräldrar som tampas med sina barn som plötsligt vaknar i ottan.

Sömn, som redan visat sig vara en svår nöt för mig att knäcka. Här hemma denna morgon t ex. Jag vaknade 02.27 som sagt. Jag somnade 20.00 igår. Så jag har just kollat ”Så mycket bättre” på play (thank god for play).
Egentligen vaknade jag halv 4, vilket redan är åt helvete för tidigt men halv 4 kan jag överleva bättre än halv 3. Det är helt uppåt väggarna att vilja somna 19-20 på kvällen och vakna halv 3. (Hepp, nu vaknade Milo. Klockan är 04.21. Han hoppar upp i sängen, ger mig en stor kram och puss nu. Det är kanske tur att vi har varann…..)

.

Men allvarligt! Det här är verkligen inte kul. Hela vintern kommer innebära mindre umgänge med vänner för vi orkar inte. Jag och Milo vill somna tidigt för att vi vaknar mitt i natten. Att ha en middag på kvällen t ex innebär att jag sitter och ser ut som en zombie, gäspande med ihålig blick och vill helst gå och lägga mig på soffan bredvid Milo. Även om jag är vaken sent så vaknar jag tidigt. Alltså innebär det 2 dgr till av trötthet för att liksom komma i fas. Lagom till helgen är man kanske i fas för att man somnat tidigt och följt sin klocka. Då börjar man om igen för man vill ju ha umgänge, man vill göra saker. Jag vill umgås med min man for god sakes. Men då vet jag att det blir en enda zombiecirkus av det hela.

”Mamma, varför vaknar vi mitt i natten!” frågade Milo här nyss.

”Ja du hjärtat, säg det….” var allt jag kunde svara.

Det låter kanske konstigt men det är här är nog jobbigare än vad många tror. Det känns som man inte har något liv. Inte blir det bättre av att jag vet att det blir mörkare och mörkare, att detta kommer att fortsätta bort till mars nångång. Hey, det är ju bara 5 månader dit! Öööööööh….. Vi har redan provat allt. Att hålla sig vaken flera kvällar i rad för att stretcha dygnet. Det enda som händer är att jag blir ännu tröttare, grinigare och än mer uppgiven. Att följa sömnen har visat sig funka bäst, men då träffar jag knappt familjen. 🙁 Har skrivit om vårt dilemma tidigare.

Nä fy fan vilket skit! Är vi ensamma om detta? Är ni oberörda av detta klockflyttande! Finns det någon mer i Sverige som håller på som oss.