Godmorgon!
Det är fredag, men fredag den 13:e. Iiiiih…..alltid lite creepy tycker jag. Jag har i alla fall varit ute på min morgonrunda nu. Såg mitt lilla rådjur även denna morgon, hon står vid samma ställe ungefär och är så orädd. Ni vet jag och mina rådjur. När jag blir gammal bosätter jag mig väl i skogen och omger mig av rådjur bara. Sitter där och matat dom ur handen med ett par rådjurhorn på skallen. 🙂 Näj fy farao, men nog är dom fina?
Jag lyssnade klart på Ernst Kirschteiger i morse, ja när han blev intervjuad av värvet! Åååååh, min kärlek för Ernst blev ju inte direkt mindre nu. Hörrni, jag måste träffa honom! Måste måste måste! Han är så galet mysig så jag får lite dåndimpen. Det är inte sån kärlek som när man är kär utan som en mysfarbror som får mig att må så bra bara genom att finnas till.
Eeeeeeeerrrrnsssttttttt!!! Vart äääääääär duuuuuuuuuu?????
då min morfar levde så va han sån som matade en o annan rådjur utanför deras hem varje dag…
och han lyckades komma rätt så nära dom utan att de blev rädda för honom!!!
impad alltså!!!
Grymt Nina, den stora dagen närmar sig och jag är imponerad över din disciplin och ditt driv 🙂
Klart du måste träffa Ernst!! Han vill säkert också mata rådjur i skogen med dig 😉
Kram kram
Bra jobbat! Du inspirerar 🙂
Trevlig helg.
Kram K