Ja men se godmorgon på er! Nu har jag landat på jobbet. Milobebis var ledsen i morse igen vilket han varit hela veckan. Ända sen den förbannade måndagen och tisdagen som gick åt skogen. Eftersom jag är han mamma så visste jag att det skulle bli såhär. Han är nämligen väldigt känslig för just förändringar och när det inte blir som det brukar. Men, jag har ringt till dagis 2 dagar denna veckan bara för att höra att allt är OK. Å det har det varit, han har slutat gråta efter ett par minuter. Även fast jag vet det så känns det ändå skönt att ringa… höra att allt är OK, att jorden inte gick under fast han grät vid lämningen.
Jag som trodde man skulle bli coolare med sånt när man blev äldre och skaffade en sladdis. Men just med sånt så är jag nog känsligare än någonsin. Fattar inte? Äsch, vafan… är det konsigt att man vill få en bra start på dagen. Både för hans skull och för min egoist som man är. 😉 Nä, nu ska jag inte hänga mer läpp för det. Vi tar nya tag nästa vecka. Kommer troligtvis att jobba hemifrån imorgon så då blir det inget dagis för Milo.
Jag tar och spottar mig i nävarna, kör en uppladdning likt en boxares. Ni vet när dom hälsar på alla fyra läktare med nån sån där gest. Så gör jag och så biter jag tag i ännu en hektisk dag med jobb upp till taket! Jajjämänsan!
