Hörrni…. TACK för era tummar igår!
Kan säga att jag TROR att mötet igår gick bra, jag TROR alltså! Det kändes som jag inte riktigt kunde pejla av honom. Jag är ledsen över att jag inte kan gå in på det mer än så, men det är en grej som jag inte vill prata om förrän det är helt klart.
Om 2-3 veckor kommer jag få veta hur det gick. Så är det. Så tummar som hålls är inte fel…. även i fortsättningen!
Det jag kan berättar är att det som sagt handlar om min framtid, hur jag ska fortsätta gå vidare. Det känns otroligt avgörande och som att det är nu eller aldrig. Huuu..jobbigt. Men ändå så känner jag att jag har en ganska så sund inställning till det mesta just nu. Jag känner att jag inte kan påverka min framtid mer än jag gör, och blir det inte som jag tänkt så var det inte meningen alls. Då är något annat för min framtid tänkt, det är så man får ta allt som händer framöver. Det är riktigt befriande ska jag säga er, skönt och avslappnat och sååå befriande. Testa tänka så nångång så får ni se, det är en jäkla skön känsla när man liksom släpper taget. Man gör sitt bästa och så bra man kan göra det, sen släpper man det och låter framtiden utvisa. Vissa saker kan man inte påverka mer och som sagt, då är nåt annat tänkt för dig i framtiden.