Nu sitter jag och pustar lite när bulldegen är på jäsning. Asså HALLÅÅ!! Vad är inte jag för en bullmamma?? Ungen sjuk och jag står och fetbakar så fort jag har en minut över. Den här dagen alltså…. piuuuh!
Jag har hunnit med, kärleksmums, sirapskakor, drömmar, äppelkaka, och nu jäser bulldegen som sagt. Eeehh…hörde jag en applåd???? 🙂
Ringde mamma förut, mammor har jag ju nån konstig egenskap. Ja, den där "trycka på känsliga knappen" egenskapen. Jag berättade om mitt kaos för mamma och så kan ju mammor det där med att ha rätt tonläge och liksom vara härliga mamma! "Nejmen lilla gumman, vad kämpigt det blev allting" med rätt tonläge får mig att börja fultjura!!! Javisst, jag grät så tårarna spruta. Sen pratar man med mamma en stund och så känns allt bara så himla mycket bättre på en gång. Mamma och jag åker och handlar efter hon slutat jobba, sådär i lugn och ro så man kommer ihåg allting.
Detta med att Milobebis blev sjuk låg ju liksom inte i planeringen så allt vändes upp och ner över en natt.
Husbandet var hemma på lunchen och klappade om oss oxå, så nu är jag vid gott mod igen. Javisst, se där vad lite kärlek från sina nära och kära kan göra för en!!! Förresten så sover Milobebis nu, han har sovit i lite över en timme nu. Fast jag måste gunga vagnen nästan hela tiden, och det gör jag. Bara han får sova lite.
Igår var vi hos svärisarna. Svärmor fyllde år minsann. Trevligt att bara sitta och tjöta, skratta, äta och umgås med folk man tycker om. Grabbarna bus var med oxå för en gång skull. Fick så fina bilder på dom! Svärmor Stina (som jag kallar henne och mina grabbar bus!)
