Oj, fick en rätt obehaglig reaktion på det förra inlägget….
OBEFOGAD KAN JAG TYCKA!!! Kan ärligt säga att jag blir ledsen att det uppfattas på det sättet….. för ni som känner mig borde verkligen känna mig bättre än så!!!
Ni som följt mig i flera år vet hur vi kämpat som djur för att få det här lilla livet i min mage. Ni vet hur jag gråtit floder, hur jävla dåligt jag mått, vilken berg och dalbana jag o husbandet upplevt i vår resa för att äntligen hamna där vi står idag….shit alltså!
Ni som följt mig i flera år…. vet hur jag med glimten i ögat kan få till mina inlägg…. som det föregående.
Så den som valde att uppfatta mitt förra inlägg som att jag HELLRE är packad än går igenom det jag går igenom nu måste ha fått allt totalt helt fel och om bakfoten…..
Det finns inget här i livet jag skulle byta bort mot det jag just nu genomlever. Det vi ska få gå igenom om någon dag kommer vara det största i våra liv…. precis som mina andra 2 barn var.
Men GIVE ME A FUCKING BREAKE…. bara för att jag längtar efter att få bli berusad av några glas vin betyder inte att jag på något sätt vill byta bort det jag genomlever nu. Eller att jag på nåt sätt prioriterar en fylla i mitt liv nu….och SJÄLVKLART kommer jag att ägna mina närmaste månader/år i livet åt att snosa på min underbara vackra älsklingsbebis.
Men allvarligt så trodde jag inte att jag behövde förklara det….. det trodde jag var lika klart som korvspad!
Aja, vi uppfattar saker så himla olika märker jag….
