I väntans tider hinner man analysera mycket. Sig själv, sina vänner, sin partner, sina barn….man blir en slags laidback analyserare. Allt som jag i vanliga fall inte är…..jag pratar i vanliga fall först o tänker sen, jag tar mycket plats i ett rum, jag pratar o skrattar väldigt högljutt och kastar mig in i alla möjliga konstiga diskussioner och blir alldeles röd i fejjan av exaltering när jag gör det.
Nu, nu är det lite annolunda. Jag är en harmonisk lite mer tystlåten och försiktig person som analyserar andra för en gång skull. Jag KAN sitta tyst i ett rum utan o snacka ett endaste ord, jag märker att min omgivning tycker att det här är lite obehagligt. Det kan säkert uppfattas att jag är sur eller ledsen…. men det är jag inte. Jag är bara gravid. Självklart är jag "mig själv" stundtals o babblar på för glatta livet, men de gångerna är lite färre nu.
Tänk, man är en ny person nu huxflux….. det är inte "liiiite" förändringar som sker i en gravids kropp!
