Jag blev sjuk.. Jättesjuk! Hela förra veckan var jag dålig. Trodde att det var influensa (trots vaccin).
Så blev jag feberfri på torsdagen, men inte bättre? Och vi skulle åka på vår efterlängtade tur till Idre på lördagen.
Jag hade inte mycket till val, det fick bli drop-in på vårdcentralen på fredagen. Med en snabbsänka på 180, bihåleinflammation och förmodad halsfluss blev domen hård. Ingen skidåkning. Ingen lek i snön med barnen. Vila, vila, vila. Och antibiotika.
Det gör ont. Ont i själen. Att missa Olivers första slalomåk. Inte få åka med honom.
Att inte få njuta av vyerna från liften, andas fritt, insupa tystnad och bara glida nerför backarna mot dalen. Ta sig högt upp mot toppen. Andas, andas, andas.
Istället står jag i skidcentrat, bland skränande musik, myllrande människor, springande barn. Ser efter 2-åringen som far fram som en virvelvind, försöker hjälpa och samtidigt ta det lugnt.
Åh, vad jag hade behövt ett slalomåk just nu…
Jag fattar hur du känner, samma händer mig nu!
Vi kryar på oss och sen tar vi vår!
Stor kram med hopp om att vi kryar på oss snabbt❤️☀️