Carros kök

Sluttampen på jobbet och klocka värkar

Yeeez.. Du läste rätt. I natt, mellan kl 4 och 6 hade jag värkar som kom så pass ofta att jag fick klocka dem för att ha koll på om vi skulle åka in till BB eller inte!

Det började väl egentligen med att Lo vaknade, ropade på mig och ville ha nappen. I sedvanlig ordning for jag upp ur sängen och in i hennes rum för att fixa snabbast möjligt (du vet, innan de vaknat så pass mycket att de vill upp!). När hon somnat om passade jag på att kissa, men tyckte att det var ett obekvämt tryck neråt, från den där lilla saken i magen. Det hög till ibland, även efter att jag krupit till sängs igen, för att sedan bli helt still, så att jag nästan började tänka det värsta och fick buffa lite på henne för att kolla så att allt var som det skulle.

Sedan började det. Molvärken som börjar nerifrån, stiger upp över hela magen så att den blir ”toppig” och stenhård, jag fick andas lite extra och tänkte att det nog inte var så farligt. Men så kom en till, och en till, och en till! De slutade liksom inte! Så när de hållit på i en halvtimme bestämde jag mig för att klocka värkarna. Tre värkar per tionde minut, med 2-4 minuters mellanrum, som varade ungefär 30-45 sekunder åt gången.

Blev ärligt talat lite orolig, jag skulle nämligen jobba idag, och även imorgon och vill väldigt gärna kunna göra det. Vi öppnar nämligen spelsäsongen 2018/19 med en musikalkonsert i Berwaldhallen imorgon, kl 15. Och det känns ärligt talat lite surt om jag snubblar på målsnöret. 😉

Men värkarna gjorde inte så värst ont, och efter en 30 min dusch hade de upphört helt. Kroppen kändes mör, men jag kände mig ändå såpass pigg att jag tyckte att jag kunde åka och jobba.

På vägen hem från jobbet funderade jag på hur det var sist jag var gravid. När Lo kom tidigt. Jag vill minnas att jag gick hem från jobbet på dagen v 35+5, och sen föddes hon 36+4.

Denna gången faller sig veckorna, och jobbschemat, sig så att jag går hem v36+1. Sen får vi se när den här lilla donnan bestämmer sig för att kika ut!

Det är med en aning sorg, en rejäl portion vemod och en gnutta lättnad som jag imorgon kväll checkar ut från jobbet…

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.