Ja, här går det undan! Plötsligt har jag bara tre veckor kvar på jobbet, och sen drygt 4 veckors semester före BF. Dock tror jag att förlossningen kommer före BF även denna gång. Losan är ju född i v 36+3. (Om man nu ska gå på det datumet som rul:en satte, vilket Neo i efterhand bedömde som knappast troligt! Men ändock, drygt 2 veckor tidig lär hon ha varit.)
Så efter den förra, oväntade, förlossningen i Skåne (!) är jag nu belagd med reseförbud från Tomas. Han vill inte riskera att missa denna. 😉
3 veckor kvar på jobbet. Diverse ceremonier, större evenemang, vaktparader och en sista konsertproduktion innan jag kastar in handduken fram till nästa höst.
Det är med en rejäl dos vemod som jag går hem denna gången. Min arbetsplats har genomgått stora förändringar den här sista tiden.
Vi har fått en ny musikalisk ledare för orkestern, vilket i praktiken innebär en nystart i det mesta. Men framförallt märks redan nu, efter drygt en veckas repetitionsarbete, en stor skillnad i inspiration, vilja att nå nya höjder, koncentration, samspel och engagemang i hela orkestern! Det känns lite tungt i hjärtat att inte kunna fortsätta vara en del av denna utvecklingsfas, och missa allt som kommer att ske på oerhört kort tid.
Jag räknar redan nu med att behöva fortsätta hålla igång flöjtspelet under denna föräldraledighet. Mest för att den inte kommer att vara lika långlivad som den förra, men också för att jag inte ska halka efter den framrusande utvecklingen i orkestern..
Bilden är tagen av min kollega Magnus Karlsson.
