Min frånvaro här har varit påtaglig. Det beror dels på att jag har ett superlångt inlägg om vårt sportlov, som jag inte publicerat, dels för att 3/4 i familjen mer eller mindre varit sjuka sedan dess.
Tröttheten har varit påtaglig, virusinfektionerna segdragna och den här sista veckan fick vi tillslut penicillin till Lo. Dubbla bakterie-infektioner i näsan.
Pga sjukdom fick jag ställa in min efterlängtade helg med yoga på Tanumstrand, den bitterheten var inte att leka med! Jag skulle liksom få en helg för mig själv, efter att ha tagit barnen och Bobo till Skåne på egen hand när Tomas var i USA på sin efterlängtade 40-årsresa.. Så blev det inte. Utvilad blev jag inte heller. Blärk!
Och nu har jag börjat jobba. The end of an era. Föräldraledigheten är över. Just nu har jag uppspelningsvecka, en arbetsvecka med egen övning i syfte att komma i form spelmässigt igen. Bortkopplad från verksamheten, för att sedan kunna kliva in och göra mitt jobb obehindrat fom veckan efter påsk.
Det blir direkt in i skarpt läge. Första arbetsdagen innebär årets första vaktparad för hela kollegiet. Pang på bara! Och dagarna efter det gör vi en konsertproduktion som resulterar i en konsert i Berwaldhallen den 8/4, med titeln ”Ouvertyrer, marscher och valser ”.
Det känns onekligen konstigt att jag inte ska vara hemma med Lo längre. Nu är det Tomas tur, fram till semestern. Och i augusti börjar hon förskolan. Hjälp!!
