Familjelivet rullar på. Dagarna går och jag känner att jag har lite dålig kontroll på tid och rum. Advent stundar, och jag tjyv-pyntade redan i slutet av förra veckan. Allt för att få lite julstämning när vi julbakade med Tomas familj i helgen som var.
Idag har T och jag varit på begravning. För mig var det lite jobb involverat. Jag hade erbjudit de anhöriga att jag kunde spela om så önskades. En liten ceremoni, bara de närmast sörjande. Jag hoppas att jag satte den guldkant på avskedsstunden som de förtjänade.. Det är alltid tungt att spela på begravningar. Mycket känslor som ska kontrolleras (framförallt när man är bekant med den avlidne eller med anhöriga). Men jag tycker om det på något sätt. Att kunna tillföra något speciellt till det sista avskedet. En sista melodi på vägen.
Nu är jag däremot helt slut i skallen. Varken den, eller ambisen är speciellt ”vältränad” så här mitt i föräldraledigheten.
Men det bådar gott! Nästa vecka ska jag och mina närmsta kollegor åka på ”utvecklingsresa”, kompetensutveckling. 3 dagar i Köpenhamn, med besök hos det danska Livgardet bl a. Ser jättemycket fram emot att få hänga med tjejerna, nörda ner mig lite och umgås igen. Jag saknar dem.
Igår var vi på Karolinska. T hade fått besökstid hos kirurg på endokrin-avdelningen. Inom 6 veckor blir det operation (vi hoppas såklart att det är gjort före jul!). Halva sköldkörteln tas då bort, sen kommer den att analyseras så att vi får lite svar. Vi håller tummarna för att det bara krävs denna enstaka operation och att cystan visar sig vara godartad (som de tror). Vi är försiktigt positiva, men vi vågar inte riktigt slappna av än.
I fredags var jag och barnen på genrepet för Niklas och Radioapan med Sveriges Radios symfoniorkester. Så uppskattat av båda barnen! Det här är en barnkonsert som jag verkligen rekommenderar alla småbarnsfamiljer! I februari är det dags igen. Håll utkik!
