Så var jag tillbaks i föräldraledighetens måsten, göranden och varanden. Tvätt som måste tvättas, hundhår och grus att dammsuga (läs: varje dag!), preppa middag, hämta och lämna på skolan, leka med Lo, fånga in busfröet innan hon plaskar runt i Bobos vattenskål osv. Ekorrhjulet ni vet!
Jag är så tacksam för att svärmor kom i torsdagskväll, utan henne hade jag inte hunnit till Tanumstrand i tid för första passet. Och Tomas, som kastade sig direkt från tredje kvartalet till en helg med full rulle och för lite vila. För att ge mig ett andningshål. Det behövdes.
Det var min första helg ifrån Lo. Jag måste erkänna att det kändes tomt. Tvåsamheten som varat i 20 månader, som blev till ensamhet. Hon har hängt med mig på allt, i vått och torrt. Mest pga att jag inte slutade amma förrän för 4 veckor sedan.
Som vanligt, när jag är hemifrån, har jag sovit riktigt uselt. Det är likadant när vi är på turné med jobbet, jag vaknar flera gånger under natten och på morgonen vaknar jag minst en timme innan klockan ringer. Helgen som varit var inte annorlunda. Jag vaknade tidigt i stugan, som jag delade med Nettan, försökte somna om men det var lika omöjligt som vanligt. På söndagen klev jag tom upp och ut, för att se solen gå upp över Tanumstrand.
Efter dubbla pass avslutade vi vår vistelse med brunch. Sen körde jag mig mer eller mindre non stop hemåt. Ett snabbt toalettbesök och tankning i Köping bara.
Jag var hemma nästan 1 1/2 timme före Tomas, Bobo och barnen, så jag hann packa upp, förbereda inköpslistan, se över tvättsituationen och dricka en kopp te. När de sen kom satt jag i soffan med två kramgo’a barn fram till läggdags!
Idag vankas det kanelbullsbak, det är ju trots allt kanelbullens dag! Det blir kanon denna Lill–lördag, framförallt med tanke på att T idag avrundar tredje kvartalet på jobbet (alla ekonomer vet ju att tredje kvartalet är extra viktigt och ”tungt”!). Så ikväll tänker jag att vi firar lite extra. Kanske ett glas vin till maten, och en kanelbulle till kvällsteet!
